Sambandet mellan extremhögern och konspirationsteorier har en lång historia. I dag är det dock starkare än på länge – och ingenstans är det tydligare än i Brasilien.
I mitten av januari twittrade Brasiliens president Jair Bolsonaro att landets kulturminister Roberto Alvim avskedats från sin post på grund av ett ”olyckligt uttalande”. Alvim hade i ett videoklipp om ett nationellt konstpris sagt att ”brasiliansk konst kommer under nästa årtionde att vara heroisk och nationell” och vara förmögen till ”djup känsla”, och att ”den är djupt sammanlänkad med vårt folks strävanden – annars kommer den inte att vara någonting.” I brasiliansk media påpekades snabbt att Alvims uttalande nästan ordagrant överensstämde med ett tal som Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels höll till en grupp tyska teaterchefer 1933:
”Tysk konst kommer under nästa årtionde att vara heroisk, stålaktigt romantisk, saklig och utan sentimentalitet; den kommer att vara nationell med stort känslodjup; den kommer att sammanbinda och ena, annars kommer den att upphöra att existera”, lyder den nazistiske ministerns ord.
I videon satt Alvim framför en tavla föreställande Bolsonaro och i bakgrunden hördes Richard Wagners opera Lohengrin, som också är känd för att ha varit Adolf Hitlers favoritstycke. Det blev uppenbarligen för mycket till och med för en semifascist som Bolsonaro.
Det är dock inte första gången som Brasiliens högerextrema regering har tvingats avpollettera ministrar. I april förra året avgick den Colombia-födde utbildningsministern Ricardo Vélez efter att han föreslagit att nationalsången ska sjungas och Bolsonaros kampanjslogan högläsas i landets skolor, hävdat att brasilianer beter sig som kannibaler och stjäl från hotell när de är utomlands, samt sagt att militärkuppen 1964 och den därpå följande 21 år långa diktaturen bör beskrivas i positiva ordalag i skolböcker. Vélez ersattes snabbt av en person vars åsikter knappast är mindre kontroversiella. Abraham Weintraub är en tidigare ekonom och bankman som gjort sig känd som en av de mest frispråkiga konspirationsteoretikerna i Brasilien. Bland hans teorier kan nämnas den som gör gällande att drogen crack delats ut i Brasilien som del av en kommunistisk konspiration mot landet.
På inget annat ställe i världen just nu är sambandet mellan högerextrem politik och konspirationsteorier tydligare än i Brasilien. Bolsonaro själv var länge främst känd som en relativt obskyr konspirationsteoretiker på Youtube med en liten skara följare innan han seglade upp som en politisk kraft. Han har heller inte slutat sprida bisarra teorier. Så sent som i somras hävdade han till exempel att de katastrofala skogsbränderna i Amazonas hade anlagts av ideella miljöorganisationer.
Det Vélez, Weintraub och Bolsonaro alla har gemensamt är att de har samma intellektuella guru. Både Vélez och Weintraub tackade efter att de hade utnämnts till ministrar en viss Olavo de Carvalho. Även presidenten har skickat signaler till samme man. Under ett framträdande på sociala medier efter sin presidentvalseger 2018 hade Bolsonaro placerat fyra noggrant utvalda böcker bredvid sig: bibeln, Brasiliens grundlag, ett verk om Winston Churchill och en bok av Olavo de Carvalho.
Carvalho, född 1947, var aktiv i det brasilianska kommunistpartiet i sin ungdom innan han övergav både sitt politiska vänsterengagemang och sina filosofistudier för en karriär som journalist specialiserad på astrologi, en disciplin som han har beskrivit som ”fundamental”. Enligt historikern Gilberto Calil var Carvalho länge en obskyr och marginaliserad tänkare som föraktades av de flesta intellektuella. Detta till den grad att en sociolog knuten till vänsterpartiet PT år 2001 kunde hävda: ”Olavo de Carvalho existerar inte.”
Nu bestämmer han i princip vem som ska ingå i landets regering. Både Weintraub och utrikesministern Ernesto Araújo, som har hävdat att klimatförändringarna är påhittade av ”kulturmarxister”, utsågs bevisligen på order av Carvalho.
Efter en kort period som filosofilärare vid ett privat universitet lanserade han i slutet av 1990-talet en hemsida med analyser av brasiliansk politik och samhällsliv. I dag bor han i USA och livnär sig huvudsakligen på sin Youtube-kanal. Carvalho hör till den mer foliehattsbeklädda delen av konspirationsteoretiker. Till exempel har han ifrågasatt huruvida jorden snurrar kring solen. Hans stil utmärks av vulgariteter och svordomar, något som han själv har hävdat är nödvändigt för att inte falla in i den ”falska högtidlighet” som präglar den gängse diskursen i samhällsdebatten. Detta är också ett sätt att inte ge någon som helst legitimitet åt sina ideologiska fiender. Till exempel beskriver han vänstern som ”folkmordsbenägen” och kallar folk som försvarar gratis utbildning för ”horungar”.
Han är dock framförallt en av de ledande gestalterna bakom den i dag mest bärkraftiga konspirationsteorin i Brasilien, nämligen den att landet hotas av en kommunistisk konspiration från alla möjliga håll.
För Carvalho inbegriper etiketten ”kommunist” alltifrån partiet PT och dess blygsamma socialdemokratiska reformer till nyliberalerna i högerpartiet PSDB. De senare ser Carvalho som en av huvudaktörerna i vad han kallar en ”gramsciansk” manöver för att försvaga det brasilianska samhället inför dess definitiva omstörtning. Sedan 1990-talet har Carvalho varit besatt av den italienske marxisten Antonio Gramsci. Enligt uppgift förekommer namnet 318 gånger i Carvalhos fyra huvudsakliga böcker.
Det som gör denne tänkare särskilt farlig, enligt Carvalho, är att hans teorier utgör ritningen till en psykologisk revolution som syftar till att kratta manegen för en kommunistisk statskupp. Detta tar sig uttryck i det ”kulturkrig” som vänstern hävdas föra mot det brasilianska samhället i form av främjandet av abort, homosexualitet och sexuell frihet. Det ironiska i det hela är att den ideologiska kamp som extremhögern nu håller på att vinna i Brasilien till stor del går att beskriva i gramscianska termer som ett ”positionskrig”.
Symbiosen mellan extremhögern och konspirationsteorier är knappast ny. Nazisterna livnärde sig exempelvis länge på myten om ”judebolsjevism”, en teori som utmålade judarna som ansvariga för den ryska revolutionen och därför alla judar som farliga kommunistiska samhällsomstörtare. Bakom denna idé, som Paul Hanebrink beskriver i boken A Specter Haunting Europe: The Myth of Judeo-Bolshevism, låg tanken att judarna kontrollerar världspolitiken – paradoxalt nog vare sig de var subversiva revolutionärer i Ryssland och Centraleuropa eller finans- och bankmän i London och New York.
I dag präglas i stället den högerextrema konspirationsfloran av teorier om allt ifrån klimatförnekelse, ”feminazism”, vaccinmotstånd, etniskt utbyte, till, förstås, det ständigt förekommande spöket ”kulturmarxism”. I Brasiliens fall kan även den kommunistiska konspirationen i form av så kallad ”petismo”, efter det tidigare regerande vänsterpartiet PT, läggas till listan. Det som har gjort att även de mest stolliga teoretikerna har fått så stort genomslag i just Brasilien har dock att göra med ett nyare fenomen.
Den enskilt viktigaste faktorn i Bolsonaros och den konspirationsteoretiska extremhögerns seger i Brasilien är Youtube. Tester har bevisat att plattformens algoritm som slumpmässigt väljer ut videor relaterade till den man just sett ofta leder tittaren mot allt mer extremt material, däribland högerextrema konspirationsteorier. Detta för att de känslor som gör att man som tittare fastnar i spiralen av videor ofta är desamma som dem som genomsyrar extremhögerns och konspirationsteoretikernas världsbild: rädsla, vrede, tvivel. Enligt Youtube själva ligger detta system bakom 70 procent av den totala tid som folk tillbringar på sajten. Det har också inneburit intäkter på omkring en miljard dollar i månaden för företaget. Youtube beskrivs nu av medieforskaren Zeynep Tufekci som 2000-talets mest kraftfulla instrument för politisk radikalisering.
Denna algoritm utnyttjas också skickligt. En av de kändare brasilianska högerextrema profilerna heter Nando Moura. Han har en Youtube-kanal där han ger gratis gitarrlektioner. Han talar också om hårdrock, tv-spel och politik. Inget konstigt med det kan tyckas. Moura varvar dock riffandet med paranoida tirader om hur feminister, lärare och mainstream-politiker håller på att underminera Brasilien i en stor konspiration. Han har också bjudit in andra konspirationsteoretiker till sin kanal, däribland en viss Jair Bolsonaro.
Maurício Martins som är vicepresident i staden Niterói för Bolsonaros tidigare parti Partido Social Liberal, PSL, (Bolsonaro har sedan november ett nytt parti kallat Aliança pelo Brasil) har i intervjuer hävdat att majoriteten av partiets medlemmar har rekryterats via Youtube. Ett oräkneligt antal ledamöter för Bolsonaros parti har gått direkt från att sprida konspirationsteorier på Youtube till att sitta i kongressen i huvudstaden Brasília.
Orsaken till att denna undervegetation av extrema högeråsikter och konspirationsteorier fick ett sådant nationellt genomslag vid just tidpunkten för presidentvalet 2018 är ett sammanträffande. 2016 och 2017 ändrade Youtube sin algoritm. Det gjorde att personer som Bolsonaros följarskara och antalet positiva omnämnanden om honom på plattformen plötsligt ökade explosionsartat. Han var dock fortfarande inte särskilt populär i opinionsmätningarna.
När Brasiliens politiska system brakade samman efter att presidenten Dilma Rousseff avsatts i en riksrättsrättegång sommaren 2016, och den förre presidenten och populäre presidentkandidaten Lula da Silva dömts till fängelse utan bevis året därpå och sedan igen 2018, samtidigt som stödet för den sittande högerpresidenten Michel Temer och hans koalition kollapsade, uppstod ett politiskt vakuum. Under samma period nådde Youtube sina högsta popularitetssiffror i landet. Plötsligt, någon månad inför presidentvalet i oktober 2018, framstod den obskyre Youtube-profilen Jair Bolsonaro, som nu hade en enorm publik, för den missnöjda medelklassen som den bäst lämpade att besegra det hatade PT.
Youtube har ifrågasatt de studier som har visat att de främjar högerextremt innehåll. Men de har heller inte velat lämna ut någon data som skulle kunna motbevisa detta. Därmed ser extremhögerns grepp om sociala medier i landet inte ut att vara på väg att släppa. I dag finns en uppsjö olika ”mediehus” som sprider högerextrema åsikter på plattformar som Youtube och Whatsapp. Ett exempel är Movimento Brasil Livre, en kanal som grundades 2016 för att argumentera för att Dilma Rousseff skulle ställas inför riksrätt.
Det positiva är dock att dessa paranoida konspirationsteoretikers närvaro i regeringen tär på den koalition som Bolsonaro är beroende av. Under Lulas och Dilmas regeringsperioder lyckades de olika delarna av den brasilianska högern ena sig för att fängsla den förste och avsätta den andra. Efter att Bolsonaro valdes har dock sprickor i denna koalition börjat synas igen. De åtta ministrarna ur militären utgör en pol, medan de ultraliberala ministrarna, representerade av finansministern Paulo Guedes, utgör en andra. Den tredje gruppen är de inflytelserika ideologerna runt Olavo de Carvalho, såsom kulturministern Weintraub och ministern för mänskliga rättigheter, familj och kvinnor, Damares Alves, som hävdar att pojkar bör bära blåa kläder och flickor rosa. De senare föraktar både militärerna och liberalerna som de kallar ”moderater” och som de anklagar för att förhindra Bolsonaro att genomdriva sin politik. Till exempel har Carvalho kallat Bolsonaros vice-president general Mourão för en ”obildad snorunge”.
Om spänningarna mellan de mer traditionella fraktionerna av den brasilianska högern och den konspirationsteoretiska klicken runt Carvalho inte dämpas kan det mycket väl leda till att Bolsonaros regering undermineras inifrån av dess egen idioti.
