De länder som redan bestämt att de kommer att folkomrösta är Danmark, Irland, Luxemburg, Holland och Portugal. Spanien och Italien kommer troligen att följa deras exempel. Frankrikes president Jacques Chirac sade under förhandlingarnas öppningsmöte att landet skulle rösta i frågan, uppger News Telegraph. Finland motsade sig från början förslaget och det är fortfarande oklart om hur landet tänker göra. Storbritanniens Tony Blair motsätter sig helt en folkomröstning och Tyskland verkar inte heller ha några planer på att låta folket avgöra frågan.

Den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus vägrade vara med vid mötet och skall ha sagt att förlaget innebär att ”korsa Rubicon efter vilket det inte längre kommer att finnas några suveräna stater kvar i Europa med fullfjädrade regeringar och parlament som representerar det egna folkets intressen”. Klaus avfärdade förslaget med att säga att den tjeckiska befolkningens inflytande och röst i princip skulle vara lika med noll, uppger News Telegraph. Jens-Peter Bonde, ledamot från Danmark i EU-parlamentet, sade under mötet att han ansåg att förslaget var värre än federal stat och att han inte tror att det danska folket kommer att acceptera förslaget.
Spanien och Polen är de länder som reagerat starkast mot det nya röstsystemet. De kräver att man ska behålla de antal röster i ministerrådet som gäller nu. Flera av de mindre länderna fortsätter att driva principen om en kommissionär från varje land. Sverige och Storbritannien säger absolut nej till förslaget om gemensam EU-utrikesminister och till att denne skulle leda arbetet i medlemsländernas utrikesråd. Däremot förespråkar Storbritannien en gemensam EU-president. Enligt BBC-news gick det trögt när ministrarna sist träffades i mitten av oktober och sammanfattningsvis uppger de att inga framsteg i förhandlingarna gjorts.

Det är framför allt Frankrike och Tyskland som drivit på frågan om ett gemensamt militärt samarbete. Nu har dock EU:s medlemsländer efter många om och men bland annat stoppat detta förslag. Försvarsavsnitten i förslaget till konstitution har nu gått tillbaka för mer bearbetning. Detta innebär att förslaget trots allt inte försvinner helt och hållet. Möjligheten för tätare militärt samarbete finns för de länder som vill.