– Så länge jag kommer ihåg har jag varit politiskt engagerad, säger Dror Feiler, konstnär, tonsättare, Palestinaaktivist och numera även kandidat för Vänsterpartiets riksdagslista.
När man talar med någon som har arbetat med kultur i runt 30 år, är det nästan omöjligt att inte tala om kulturpolitik. Dror Feiler säger att det håller på att ske en kulturell utarmning, bland annat genom ökad kommersialism och att kulturbidrag till baseras på antalet besökare.
– Du ser Stadsteatern, säger han och nickar mot byggnaden på andra sidan gatan caféet vi sitter på, deras framtoning är ”succé”, de lyfter inte fram det experimentella eller nydanande.
Han använder uttrycket ”kulturell globalisering och ockupation”, där stora produktionsbolag bestämmer över kulturen.
– Om jag exempelvis hade åkt till Israel för 30 år sedan hade jag märkt en ganska stor skillnad i uttryckssätt inom konst media och kultur. Idag finns inte det, det är Big brother, ”internationellt gångbar konst” och Robinson både här och där.

Debatten om antisemitism
Dror Feiler växte upp i Israel, blev tidigt engagerad i Palestinafrågan och är idag ordförande för Judar för israelisk-palestinsk fred. Jag frågar honom om antisemitdebatten som väckt starka känslor under den senaste tiden. Bakgrunden är en artikelserie i Skånska Dagbladet där judar i Malmö berättade om att de kände sig hotade och utsatta för rasism.
I samma serie intervjuades Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) och sade bland annat att han vare sig accepterade sionism eller antisemitism i Malmö och uttryckte en önskan om att den judiska församlingen skulle ta avstånd från Israels agerande i Gaza. Många reagerade på uttalandena och en del anklagade Reepalu för att flirta med antisemitism.
Dror Feiler tycker att just uttalandena om sionism och jämförelsen med islamism var olyckliga och felaktiga.
– Det beror helt på vad han menade med sionism. Om han menar den relllt existerande sionismen, med Israels ockupations- och apartheidpolitik har jag inget problem med det. Men det hade kanske varit tydligare att säga ”judisk fanatism” eller liknande, om det var det han syftade på.
– Det visar hur viktigt det är att uttrycka sig på sätt som inte kan misstolkas.

”Mer ideologi”
Samtidigt säger han att det är falskt att som många debattörer försöka blanda ihop korten och kalla Israelkritik för antisemitism. Han tycker även det är förståeligt att människor reagerar över dem som uttrycker sitt stöd för Israels politik.
– Det handlar inte om nyanser som att ”jag tycker den här statens politik är lite dålig”, det handlar om grova folkrättsbrott, som utomrättsliga avrättningar. Hade det funnits människor som under Saddam Husseins tid stöttat Iraks agerande mot kurder, hade det nog också väckt aversion.

Finns det antisemitism i Sverige?
– Självklart, på samma sätt som det finns människor som hatar homosexuella eller invandrare, finns de som hatar judar men de är få och problemet är inte så stort även om det för den som är utsatt är mycket svårt. Däremot tycker jag att islamofobi är ett mycket större och mer utbrett problem i Sverige idag.
Vi kommer att prata om valet i höst. Dror Feiler säger att han önskar att vänstern vågade vara mer ideologisk.
– Alliansen är väldigt ideologisk. Även om jag inte tycker om deras ideologi, så respekterar jag deras renlärighet. De är till exempel beredda förlora pengar genom att sälja vinstgivande verksamhet för att de inte tycker att staten ska äga. Vi i vänstern måste återerövra vår förmåga att drömma.