De som gått in i väggen är ambitiösa personer. De tar åt sig när de läser i tidningen att de förstör Sveriges ekonomi.
Det menar depressionsforskaren Marie Åsberg.
– Det typiska fallet är en kvinna på 35–40 år som befordrats till mellanchef. Hon får svåra uppgifter på jobbet, saknar resurser och kläms mellan kollegerna och kraven uppifrån.
Marie Åsberg har arbetat med depressioner och depressionsbehandling sedan 1966. Hon var först i Sverige med att hitta ett samband mellan signalämnet serotonin och självmord.
År 1997 exploderade antalet långtidssjukskrivningar. Kvinnor var värst drabbade. Försäkringsbolagen såg att sjukskrivningarna allt oftare handlade om mentala problem. Marie Åsberg och hennes medarbetare startade en vetenskaplig undersökning och upptäckte att 85 procent av dem som sjukskrivits för stress, menade att stressen berodde på jobbet.
– Jag hade aldrig hört något liknande förut, säger Åsberg, inte under alla år jag hållit på med det här. Jag trodde dem inte först!
Ofta fanns även andra faktorer som spelade in, men i ungefär hälften av fallen berodde sjukdomen på enbart stress. Det berodde på hur arbetssituationen ser ut numera: Omorganisering, utlokalisering, nedskärning.
– I vissa fall gällde det företag som köpts upp av en utländsk ägare och som var ute efter att avveckla verksamheten. Det var inte de här personernas första omorganisering utan kanske deras fjärde eller femte.
Men den arbetsrelaterade stressen finns inte bara bland privata tjänstemän. Begreppet ”burnout”, som givit namn åt vårt uttryck utbrändhet, fanns i USA främst inom vård, skola och omsorg, och överhuvud taget människovårdande yrken såsom präster och sjukvårdsanställda. Det handlar ofta om mellanchefer, som kläms från två håll.

Hon förlorar väninnorna
Den typiska utbrända är en kvinna i 35–40-årsåldern, inom omsorg eller förskola. Hon har en karl som låter henne göra det mesta hemma och barn i en ålder som kräver mycket. Hon trivs mycket bra med sitt jobb, som inte minst är ett andningshål socialt och där hon kan prata av sig med väninnorna. Hon är mycket ambitiös och omtyckt. Därför blir hon också befordrad och får en lägre chefsposition, dock med otillräckliga instruktioner och med små resurser att uppfylla kraven uppifrån. Hon blir alltså bakbunden av krock mellan ansvar och resurser. Samtidigt få hon ett avstånd till sina tidigare kolleger, som nu betraktar henne mer som chef än som en i gänget. Hon får både svårt att uföra sitt arbete och har förlorat sitt sociala nätverk. Det troligaste är att hon dock löser sina uppgifter och klarar av problemen. Men därefter faller hon ihop och blir liggande som ett vrak.
– Hon blir som en klump gele´ som inte kan göra någonting. Hon ligger bara och gråter och kan knappt klara av dagsljus. Hennes man får börja sköta hushållet och samtidigt blir hon skamsen och förstår inte själv vad som hänt henne.

Inga behandlingsmetoder
Det kan ta veckor eller månader för henne att komma ur det första akuta stadiet och att bli fullständigt återställd kan ta år. Marie Åsberg håller på att utveckla metoder, men än så länge finns inte vetenskapligt utvärderade behandlingsmetoder för denna nya typ av utmattningsdepression.
Det kanske kan vara som med piloter, att det efter en krasch är viktigt att snabbt komma upp och tillbaka på jobbet igen, för att inte utveckla en mångårig skräck.
– Men ingen vet.
Hon är inte nöjd med det som hittills gjorts i rikspolitiken vad gäller långtidssjukskrivningar.
– Försäkringskassan ska halvera sjukskrivningarna och då drar de in sjukpeng eller sätter folk i förtidspension. Det heter sjuk- och aktivitetsersättning men alla vet att det är en form av pension som är mycket svårare att komma tillbaka från. Och de flesta är inte rika, det tär på folks ekonomi att bli av med den högre nivån av ersättning.
Samtidigt är Åsberg medveten om problemen med att en person är borta från arbetslivet länge.
– Man bygger upp en sjukskrivningsvärld. Den som är sjukskriven måste ju aktivera sig på andra sätt, och hon organiserar om sitt liv och får dessutom en annan dygnsrytm.
Idag är en kvarts miljon svenskar långtidssjukskrivna. Av dem är en tredjedel sjukskrivna för en psykisk diagnos. Av alla långtidssjukskrivna lider 80 procent av sjukdomar som kan bero på stress eller förvärras av stress. Sjuttio procent lider antingen av smärtor eller depression.
– Proportionerna mellan smärttillstånd och psykiskt tillstånd varierar, säger Åsberg. Inom LO-kollektivet sjukskriver sig folk i större utsträckning för rygg- och nacksmärtor. De som arbetar med människovård sjukskriver sig oftare för psykiska problem. Det är riktigt eftersom det är för arbetsoförmåga man ska bli sjukskriven, alltså det som gör att man inte kan utföra sitt arbete.
Dessutom, menar Åsberg, är psykisk press ofta starkt förknippad med smärta, särskilt i rygg, leder och axlar.

Inte utbrända
Marie Åsberg gillar inte begreppet utbrändhet, eftersom det för tankarna till något förverkat, som inte kan användas igen. Numera är ”utbrändhet”, eller utmattningssyndrom, inte okänt utan väl behandlat i media och arbetsliv.
– Det kom en flodvåg av information kring 1999–2000. Det var både bra och dåligt. De som går in i väggen är ambitiösa personer. De läser i tidningen att de är orsaken till Sveriges dåliga ekonomi, att Sverige inte kan behålla sin välfärd, och de kan inte göra något åt det.
Åsberg får, efter de gånger hon framträtt i tv, samtal från människor som känt igen sig. En del sitter och gråter framför tv:n. Många har känt sig mycket ensamma om sina problem.
– Uppmärksamheten är bra för att de drabbade känner sig mindre ensamma och för att de kan bli mer benägna att söka hjälp.