Meddelandet väckte ilska hos den israeliska regeringen: ”Vi fördömer starkt president Macrons beslut”, sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. 

I Palestina är det däremot välkomnat. 

”Vi uttrycker vår tacksamhet och uppskattning till Macron”, skriver Hussein Al Sheikh, vicepresident i Palestina och medlem av partiet PLO.

Det var under PLO:s styre som Palestina 1988 utropade sig som en självständig stat. Sedan dess har nästan 150 stater erkänt landets självständighet, ett drygt dussin av dem från Europa. 

Sverige var först i EU, och erkände Palestina 2014 under utrikesminister Margot Wallström (S). 

I våra grannländer ser det annorlunda ut. Först 2024 erkändes Palestina av Norge, och Finland och Danmark återstår. I det förstnämnda fallet har dock Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman under våren öppnat för att erkänna Palestina, även om landets nuvarande högerregering är emot. 

I samband med att Norge, Irland och Spanien erkände Palestina fick statsminister Ulf Kristersson en fråga om vad erkännandena kan innebära för konflikten, varpå han kritiserade det tidigare beslutet.

– Det innebar ingenting när Sverige fattade det beslutet. Jag tycker att det var förhastat då när det gjordes, helt oförankrat dessutom, sade Ulf Kristersson.

Sverigedemokraten Björn Söder har också motionerat om att dra tillbaka det svenska erkännandet, ett förslag som dock tillbakavisades av dåvarande utrikesminister Tobias Billström.

Andra länder som inte erkänner staten är Storbritannien, Tyskland, Italien, Australien, Japan och USA. Det sistnämnda landet har en vetorätt som innebär att de kan avgöra eventuellt palestinsk medlemskap i FN – något som de hittills har stoppat.

Det ser inte heller ut att ändras nu: strax efter Macrons tillkännagivande gick den amerikanske utrikesministern Marcos Rubio ut med att han ”starkt avvisar (Macrons) plan att erkänna en palestinsk stat vid FN:s generalförsamling”.