Försäkringsbolaget Skandia larmar i en färsk rapport om sjukfrånvaron i Sverige. Kostnaderna ökar till följd av en tilltagande psykisk ohälsa. 2010 stod psykiska diagnoser för 30 procent av alla sjukskrivningar. Förra året var andelen 45 procent.

Många vårdarbetare har gått in i väggen och fastnat i utmattningsdepressioner under coronapandemin. Men farsoten är inte förklaringen till de tilltagande psykiska problemen. 2019 var andelen ännu högre, 48 procent.

Vi lever i ett av världens rikaste länder, men för många av oss blir livet allt svårare att leva. Under 90-talskrisen avvecklades flera hundra tusen jobb i Sverige. Men arbetsuppgifterna på lagren, vårdavdelningarna och fabrikerna försvann inte. Personalen som var kvar fick arbeta vidare i ett management-by-stress-system med planerad underbemanning, oregelbundna arbetstider och osäkra anställningar.

När jag rullade pall på ett lager i Årsta för många år sedan jobbade vi dagtid måndag till fredag. Kvällar, nätter och helger var vi lediga. Vi hade fredade utrymmen för kompisar, familj och föreningsliv. Nu har varuhuskedjorna och näthandlarna rätt att förlägga arbetstiden mellan 05.00 och 24.00 årets alla dagar förutom tre.

Anställda i butikerna kan bli uppkallade till chefen för att skriva på ett nytt kontrakt med heltiden nedskuren till 25 procent. För att klara hyran får de jaga extratimmar i tävlan med sina kamrater. Svara snabbt på sms:et. Inte planera något annat.

Vinstjäktet äter sig in i livets alla skrymslen och lämnar avtryck i statistik och sociala omkostnader.

I början av 2000-talet var fler än var tionde av alla mellan 16 och 64 år i Sverige förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna. Psykisk ohälsa och kroppsliga symptom kopplade till stress och andra påfrestningar i arbetet var den vanligaste orsaken.

Politikerna svarade med nedskärningar i vården och utförsäkringar av långtidssjuka och arbetsskadade. Budgetar skulle bättras och siffror snyggas till. Många psykiskt sjuka lämnades vind för våg eller outsourcades liksom multisjuka gamla människor till de anhöriga, en utveckling som förvärrat den stressrelaterade ohälsan.

Andelen vuxna deprimerade i Sverige ökade enligt OECD från 11 procent 2013 till 30 procent 2020. Även oro och ångest har brett ut sig. Klassmärket är tydligt: värst drabbade är människor med osäkra anställningar, kort utbildning och låg socioekonomisk status. Kvinnor fastnar oftare än män i det svarta hålet, och den psykiska ohälsan kryper allt längre ned i åldrarna. En skola anpassad efter marknadsmässiga principer kräver sitt pris. Flickor äter anti­depressiva läkemedel för att ta sig igenom gymnasiet.

Den psykiska ohälsan har liksom diskbråcket och hjärtinfarkten också individuella förklaringar. En del av oss är mer sårbara än andra. Desto större skäl att ordna samhället så att det är gott att leva i också för den sköra människan.

Men affärerna fortsätter att kräva sin tribut. Region Stockholm sondmatar de privata vårdkoncernerna med skattemedel. Då ska det sparas på annat. De styrande har bestämt att barn och ungdomar med lättare psykiska problem – som det heter – ska föras över från de specialiserade psykiatriska BUP-mottagningarna till vårdcentralerna. Barnpsykologer är det skriande brist på, berättar Roya Hakimnia, läkare på en vårdcentral i Rinkeby i nya numret av Clarté. Men redan överbelastade allmänläkare utan erfarenhet på området är utlovade en webbutbildning på sex timmar för att möta de nya kraven.

De förväntas klara av kursen på fyra timmar. När de får tid.

För de välbeställda erbjuder Skandia och dess konkurrenter privata vårdförsäkringar. Mot en extra avgift får kunderna hjälp att hantera stress och livskriser. Psykologer, jurister, ekonomer och hälsocoacher ingår i paketet.

Mikael Nyberg är ansvarig utgivare för tidskriften Clarté och författare till bland annat ”Kapitalets automatik”.