Åtta minuter.
Så långt tid tar det från att jag svarar i telefonen tills jag har ett läkemedel innehållande efedrin på recept.
Efedrin är ett centralstimulerande läkemedel som har stora likheter med droger som amfetamin.
Jag får det utskrivet för hosta, men läkemedlet används också i viss utsträckning som partydrog. Dessutom missbrukas det av personer med ätstörningar som vill gå ned i vikt, och av människor som vill orka hårdare och längre träningspass.
Jag hämtar aldrig ut flaskan, men innehållet hade varit tillräckligt för ett par kvällars missbruk. Totalt hade det också varit tillräckligt för att vara direkt livshotande. Trots det är läkemedlet inte narkotikaklassat.
Jag ljög för att få receptet.
I början på sommaren tog jag kontakt med nätläkaren doktor.se för att ta reda på hur svårt det var att få medicin mot en åkomma jag inte led av utskrivet på recept.
Det skulle visa sig vara väldigt lätt.
Jag får först kontakt med en sjuksköterska, som ringer upp via företagets app. Jag påstår att jag lider av en segdragen hosta efter en förkylning. Sjuksköterskan jag talar med är mycket vänlig och tillmötesgående – och det är hon som föreslår att jag kanske vill ha någon medicin utskriven.
En stund senare ringer en läkare upp. Hon ställer ett antal kontrollfrågor – om jag tar några andra mediciner eller om jag befinner mig i någon av de riskgrupper som bör undvika medicinen i fråga.
Jag svarar, sanningsenligt, att jag tar det ångestdämpande preparatet Sertralin, men i övrigt är frisk.
Läkaren slänger ett öga på min journal och vilka tidigare recept jag har, och sen skriver hon ut ett digitalt recept, som gör att jag kan hämta ut medicinen på vilket apotek som helst.
Samtalet tar åtta minuter. Jag behöver inte ens hosta.
Inräknat samtalet med sjuksköterskan, väntetid innan läkaren ringer upp, och den fem minuter långa promenaden från min lägenhet till närmsta apotek är det bara ett par timmar mellan att jag laddar ned appen och att jag skulle kunna ha läkemedlet i min hand.
Problemet är förstås att jag ljög. Läkare måste lita på sina patienter för att kunna göra sitt jobb.
Men på internets mindre charmerande bakgårdar tipsar också missbrukare varandra om nätläkarna som ett lätt och säkert sätt att få tag på narkotika.
Det är från ett sådant inlägg som jag får idén om att påtala hostan.
Slemhosta för uppiggande, som det efedrinhaltiga Mollipect.
Torrhosta för Cocilana, som innehåller ett morfinliknande preparat.
”Det blir lite dyrt”, skriver en användare i en sluten Facebookgrupp.
”Men klart smidigare än att hålla på med en kran”.
Kran är i sammanhanget slang för en knarklangare.
Exemplet USA
Sedan nittiotalet har utskrivningarna av opioider, den typ av lugnande läkemedel där bland annat morfin och heroin ingår, ökat explosionsartat i USA.
Enligt USA:s hälsodepartement missbrukade 2.1 miljoner människor opioider i landet under 2016.
Läkemedlen är kraftigt beroendeframkallande, och många som börjar använda läkemedelsklassade opioider går senare över till heroinmissbruk.
I ett tal på en nationell hälsokonferens 2017 jämförde läkaren Thomas H. Price vid just hälsodepartementet opiodkrisen med en Ebolaepidemi.
– Det fanns, och finns, en genomgående känsla av att läkare kommer att dömas delvis utifrån hur nöjda patienter blir med sin behandling, sa han.
– Sorgligt nog ledde detta, tillsammans med ett underskattande av riskerna med opioder att många skrev ut dem även i fall där de inte ens behövdes.
IVO ser svensk risk
Analysen är inte så långt från den oro som håller på att växa fram i Sverige. Om ett läkarbesök går så snabbt som hos en nätläkare – finns inte då risk att medicin skrivs ut utan tillräcklig kontroll, eller bara för att göra kunderna nöjda?
Under 2018 har just digitala välfärdstjänster varit ett av de prioriterade områdena för Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det innebär att myndigheten under året som gått lagt särskilda resurser på att granska dessa tjänster.
En av de risker som IVO identifierat är just detta: att jakten på nöjda kunder ska leda till högre förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Starka smärtstillande, till exempel, kan upplevas som en bättre lösning för en patient som har ont än vanliga Ipren eller Alvedon.
Dessutom finns det problem som inom sjukvården ofta kallas receptfiske: att patienter, precis som jag gjorde, ljuger för att få tag på medicin de egentligen inte behöver.
– Det är klart att det finns en stor efterfrågan och tryck från de som vill ha det men som inte ska ha det. Och om man inte känner patienten kan det vara svårt att avgöra. Därför är de flesta ytterst restriktiva med att skriva ut till exempel narkotiska läkemedel på nätet, säger Anders Bergmark, jurist på IVO.
När IVO under hösten granskade den digitala vårdgivaren Kry kunde man inte hitta några problem. Företaget, konstaterade man, har fungerande rutiner och medarbetarna är medvetna om dem.
Företaget Kry är en av Sveriges största nätdoktorer och har enligt företaget själva över 600 anställda.
På sin hemsida hävdar de att de inte skriver ut narkotikaklassade läkemedel.
Men det stämmer inte.
Flamman har tagit del av kvitton som visar att läkare på Kry vid ett flertal tillfällen skrivit recept på narkotikaklassade läkemedel.
Jag måste utgå från att mina patienter inte ljuger för mig
När jag får kontakt med Nasim Farrokhnia, forsknings- och utbildningsansvarig på Kry hävdar hon att informationen på hemsidan stämmer. ”Läkarna på kry skriver inte ut narkotikaklassade eller beroendeframkallande läkemedel”, som de själva formulerar det. I texten förtydligas att det även gäller ”många vanliga sömnmediciner och hostmediciner”.
– Precis, det stämmer, säger Nasim Farrokhnia till Flamman.
Men det är lite en sanning med modifikation?
– Det skulle jag inte vilja säga, utan jag säger att det är så. Vi skriver inte ut narkotikaklassade läkemedel, och det är viktigt att det står så på hemsidan.
Förutom då i vissa fall, där ni faktiskt skriver ut narkotikaklassad medicin?
– Ja, precis. I några ytterst sällsynta. Det är några enstaka fall där den enskilda läkaren har gjort bedömningen, efter koll i NPÖ (nationella patientöversikten) och läkemedelsförteckningen att det finns skäl för att utfärda ett recept. Men de är enstaka alltså. Det är ett par stycken på flera tusen. Det är inte ens en promille.
Så meningen är att informationen bara ska vara avskräckande?
– Precis. Den ska vara avskräckande och den ska vara väldigt tydlig.
Men är det inte ett problem att man skriver något på hemsidan som inte riktigt stämmer?
– Nej men jag vill säga att det som står på hemsidan är korrekt. Det är samma sak på en akutmottagning – på en akutmottagning ska vi inte heller skriva ut. Den typen av läkemedel ska skrivas ut där det också finns en kontinuitet i vården och där vårdgivare och patient känner varandra och har en relation.
Nasim Farrokhnia hänvisar till kontroller i nationella patientregistret, NPÖ, där läkarna, med patientens medgivande, kan kontrollera vilka mediciner som denne hämtat ut. Om något tyder på att patienten har ett missbruk, eller har plockat ut recept på flera likartade mediciner från flera olika vårdgivare ska läkaren säga nej.
Sen hävdar hon igen, i strid med vad hon själv just sagt, att man inte skriver ut narkotikaklassade läkemedel.
– Det här är precis som det ska vara. Vi ska inte skriva ut narkotikaklassade preparat.
Patienter som ljuger
På doktor.se, där jag fick mitt recept på det efedrinhaltiga läkemedlet, menar vd:n Marti Lindman att man, till skillnad från Kry, aldrig skriver ut narkotikaklassade läkemedel. Det har Flamman inte heller kunnat visa. När jag var i kontakt med doktor.se tidigare i år gjorde också läkaren den kontroll av mina recept som ska säkerställa att en patient inte använder många olika vårdkontakter för att plocka ut stora mängder av samma läkemedel. Däremot är det tydligt att det finns ett tryck från patienter att få tag på läkemedel de egentligen inte behöver.
– Jag måste utgå från att mina patienter inte ljuger för mig. Jag måste ha den synen på människor, men samtidigt ska man vara realist och vara försiktig så att vi inte utnyttjas, säger läkaren jag talade med tidigare i år när jag ringer upp henne igen.
Vi har valt att anonymisera henne just därför – hon har inte gjort något fel, och kan knappast klandras för att ha litat på sin patient.
Samtidigt säger hon att hon flera gånger vid kontroll av en patients journal konstaterat att det funnits misstänkt många recept på samma läkemedel från olika vårdgivare.
– Jag kan inte säga statistiskt hur vanligt det är, men det förekommer absolut, säger hon.
– Därför är det så himla viktigt att man har tydliga och strikta rutiner. För visst är det så att det är en marknad som kan utnyttjas precis som alla andra, och det är enkelt.
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.
