Den svaga konjunkturen har resulterat i att 8 000 svenskar under oktober månad mist sina jobb. Sammanlagt har omkring 62 000 blivit arbetslösa hittills i år. Rege-ringens mål är att 80 procent av svenskarna skall vara sysselsatta och kommer troligen bli tvungna att vidta åtgärder för att den nuvarande nivån på 77,6 procent skall stå sig.
Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) saknade 223 000 svenskar vid oktobers utgång arbete.
På bara ett år har arbetslösheten stigit från 3,8 till 5,0 procent, vilket i reella termer innebär att 54 000 fler svenskar saknar jobb jämfört med samma tid förra året.
– Vi har haft väldigt höga varselnivåer. I grunden är det ett efterfrågeproblem, säger Anders L Johansson, generaldirektör på Ams.
Han nämner kommunerna och landstingens försämrade ekonomi som en av de främsta anledningarna till den ökade arbetslösheten.
– Kommunerna har haft relativt god ekonomi om man går några år tillbaka, men nu minskar de sin konsumtion. Det drabbar hela ekonomin.
Sänkt ränta är en av de åtgärder han föreslår för att öka stimulansen i ekonomin och därigenom få ner arbetslösheten.
När räntan sänks blir det inte lika lönsamt att spara på banken och folk använder då istället pengarna till att investera och konsumera, vilket sätter fart på ekonomin. Dessutom innebär räntesänkningen att det blir billigare att ta lån, som också det ökar stimulansen.
En ändring av räntesatsen kan ta tid innan den får betydelsefulla effekter medan exempelvis ett ändrat valutavärde får verkningar nästan direkt. Anders L Johansson tror emellertid inte att en depreciering (sänkt valutavärde) skulle gynna den svenska ekonomin.
– Nej, faktiskt inte. Vi kan konstatera att kronans appreciering (höjda värde, reds. anm.) i förhållande till andra valutor inte har lett till förlust för exportindustrin, säger han och tilläger att den snabba utvecklingen på området gjort de till konkurrenskraftiga och bättre än många av sina konkurrenter.
– I USA har de ökat sina marknadsandelar. Där är de väldigt duktiga.
Ams räknar med att 55 000 personer kvalificerar sig som långtids-arbetslösa, vilket innebär att de varit utan arbete i minst ett halvår (för de under 25 år går gränsen vid 100 dagar).
Arbetslösheten bland ungdomar 18–24 år gamla ökade under de 12 månaderna som gått från 31 000 till 44 000, en ökning med nästan 50 procent. Anders L Johansson är dock inte förvånad över att just denna grupp ligger sämst till.
– När man drar ner drabbar det i första hand de svaga på arbetsmarknaden, de som har minst erfarenhet.
Den ökade arbetslösheten kommer tvivelsutan medföra ökade kostnader för den redan ansträngda statskassan.
En arbetslös person beräknas kosta 120 000 kr per år.
De ökade arbetslösheten tros kosta minst 6,5 miljarder kronor.
Dessutom tillkommer produktionsbortfallet som Johansson beräknar uppskattar till mellan 200 000 och 250 000 kronor.
Det positiva i rapporten är att en tiondel av de 40 000 långtidssjukskrivna har lyckats ta sig in på arbetsmarknaden, vilket Johansson ser som ett bevis på att Ams ändå fyller en funktion.
