Sami Suliman är Stockholms ledande Palestinaaktivist. Nästa månad kan han dömas för hets mot folkgrupp. Flamman möter mannen som en gång hade ett bra liv i hemlandet Israel men som nu drömmer om fred i Palestina – och hävdar att Expo får betalt av Judiska församlingen.
Den här lördagen vräker regnet ned över Odenplan. Sami Suliman har parkerat sin lilla lastbil mitt på torget. Nu sätter han upp högtalarsystemet medan en kvinnlig medhjälpare står över honom med ett paraply. Något krånglar, men till slut åker megafonen fram. Efter ett kort samtal med polisen kan demonstrationen genomföras.
Efter drygt 130 sammankomster sedan oktober 2023 sitter rutinen. Regn, minusgrader eller sommarhetta – Sami står här. Trots ovädret räknar jag till ett 40-tal personer.
Någon har med sig en Kubaflagga. En man bär hemmagjord mask med den israeliska högerministern Ben Gvirs ansikte och förkläde fläckat med låtsasblod. Han samtalar med en man i lång läderrock och armbindel med ordet ”fascist”. En kvinna har samma ord på en väst i kartong, med a:et utbytt mot en blå davidsstjärna.
Efter snart tre år av krigsbrott och etnisk rensning är förtvivlan lätt att förstå.
Jag delar den.
Jag är ingen politisk människa, utan drogs in i det här.
Ändå har jag, liksom många andra, slutat komma hit.
En anledning är Sami Suliman själv.
I november ska han prövas för hets mot folkgrupp efter det så kallade Arontalet. Från samma flak där han står i dag talade Sami om en grupp personer med namnet Aron, där ”alla är sionister, de är supersionister, med ett kraftigt spindelnät i allt och allting – media, politik, skola, fackföreningar som hör och ser allt”.
I våras kunde Expo dessutom visa hur Sami delat grovt antisemitisk propaganda och högerextrema konspirationsteoretiker på sociala medier.
Samtidigt säger Sami att han ”är helt emot all form av antisemitism, islamofobi eller annan typ av kollektiv skuld”.
Vilken av dessa Sami är den riktiga?
Muhammara, labneh za’atar, Gaza shrimps, jibni arabia.
Krögaren Nidal fyller vårt lilla kafébord på Skånegatan tills varenda yta är täckt. Solen ligger lågt över Stockholm.
Sami kommer direkt från sin bilverkstad i Vasastan, nyduschad och lite sen. Han dunkar Nidal i ryggen och de byter några ord på arabiska. Sedan slår han sig ned.
– Vi kommer att få det bästa köket kan erbjuda, säger han och blinkar mot Nidal.
Jag klämmer in min telefon bland porslinsfaten och sätter på inspelningen.
– Mitt minne har blivit bättre med åren, försäkrar han.
Det som gjort honom skarpare, säger han, är just aktivismen.
– Jag var inte politiskt aktiv tidigare. Men efter alla grymheter och mänskligt lidande i Gaza, inte minst genom sociala medier, kunde jag inte längre bara se på.
Han tittar plötsligt allvarligt på mig.
– Det var då jag blev aktiv. Folkmordet förändrade mig. Jag började läsa, följa rapporteringen och sätta mig in i frågorna på ett helt annat sätt.
Samtidigt är Sami Suliman noga med att beskriva sig som ”en vanlig kille”.
Röster om Sami Suliman
”Sami Suliman är den klippa som burit Stockholms lördagsmanifestationer för Palestina vecka efter vecka, i vått och torrt, utan att någonsin vila eller ta semester. Sami har ingen bakgrund som politisk organisatör eller teoretiker, utan är en palestinsk bilreparatör som kände sig manad att bli aktivist när ingen annan drog det lasset. Han har ibland svajat och brustit i omdöme, i sina tal och länkdelningar, men det måste ändå vägas mot den enorma insats han gjort för att samla protester mot folkmordet i Gaza.”
Mathias Wåg, aktivist och redaktör för tidningen Brand.
– Vet du, jag har egentligen ingenting med det här att göra. Jag är ingen politisk människa, utan drogs in i det här.
I glaset framför mig har jag ett palestinskt rödvin. Det går inte att köpa på Systemet, utan beställs via en fransk importör. Sedan oktober 2023 finns det inte längre i lager. Har Sami smakat det?
– Jadå. Jag minns att vi smakade det redan som ungdomar när vi var på studiebesök i Zikhron Ya’akov, en vinfabrik i Haifa. Lärarna hittade oss intill tunnan, svarar han med spjuveraktig min.
Vem identifierar palestinierna som terrorister och israelerna som änglar? Jag ifrågasätter hela den här terroriststämpeln.
Det är 40 år sedan Sami Suliman kom till Sverige från den israeliska staden Haifa. Hans relation med en kvinna i Nederländerna hade tagit slut, och han beslöt att besöka en vän innan han for tillbaka till Israel. En kort avstickare norrut blev ett nytt liv.
– Jag älskar Stockholm. Nattlivet är fantastiskt, jag hängde mycket på Patricia och på diskotek. Allt finns här.
Innan Sami lämnade Israel jobbade han i Eilat, landets sydligaste stad och ett slags Ibiza vid Röda havets kust. Han jobbade som mångsysslare och med turism.
– Israel passade mig bra. Jag är inte religiös och det är ett land där du kan vara vad du vill. Jag växte upp med både palestinier och judar och talade både arabiska och hebreiska. När fredsprocessen fortfarande levde fanns det ett hopp om att Israel och Palestina skulle kunna leva sida vid sida i fred.
Nu är du bilmekaniker. Är det ett särskilt intresse?
– Jag älskar själva sporten, farten. Efter yrkesgymnasiet i Nasaret åkte jag till Tiberias och jobbade där.
Tallrikarna fortsätter att ställas fram och jag börjar bli nervös över vad min chef Leonidas ska säga om notan. Jag bjuder in fotograf-Lisa att hjälpa oss. Vi skojar om alla som bråkar om vem som ”uppfann” hummus och babaganoush.
Men så byter Sami ämne.
– Varför skriver du så elaka saker om mig?
Jag har tidigare skrivit ett par artiklar i Flamman som nämnt Sami, och i synnerhet Arontalet, i kritiska ordalag. Han fortsätter.
Röster om Sami Suliman
”Sami Suliman är palestinier, jag är jude. Vi föddes i Israel, var medborgare där och sjöng nationalsången i skolan. Men det gjorde oss inte till nationalister som blundar för den andre. Det var i Sverige som vi blev kamrater i kampen för palestiniernas rättigheter, med en gemensam övertygelse: alla mellan Medelhavet och Jordanfloden ska ha samma rättigheter – individuella och nationella – och samma skyldigheter.
Vreden över Israels övergrepp kan få oss och många andra att ta i. Våra ordval får kritiseras och diskuteras, men förtal är något annat. Jag känner Sami väl: få har hans nyanserade syn på konflikten och hur en rättvis lösning kan nås.
Vi kämpar båda för att folkmordet i Gaza och den etniska rensningen på Västbanken ska upphöra och för att de ansvariga ska ställas inför rätta. Sveriges regering måste upphöra med sin medskyldighet: stoppa vapenhandeln med Israel och sluta passivt se på när folkrätten trampas sönder.”
Dror Feiler, musiker, konstnär och aktivist.
– Många skriver elaka saker om mig och alla muslimer på jorden. Jag gillade Israel under perioden då fredsprocessen pågick, ändå skriver de att jag är antisemit. Varför låter ni mig inte vara med i er podd? Jag vill bemöta Aron.
Vilken av dem?
– Båda, Aron Verständig (ordförande i Judiska Centralrådet) och Flam (före detta komiker och numera poddare). Det blir intressant att höra varför de anmält mig och varför de kallar mig för antisemit. De vet ingenting om mig, ingenting om min uppväxt.
Den tredje Aron var Vänsterpartiets tidigare partisekreterare Etzler, som dock inte är jude.
Klonk. En tallrik landar framför mig. Nidal ser nöjd ut.
– Det är ceviche, du gillar det, jag vet det!
Han har rätt. Den råa fisksalladen är himmelsk. Men jag vill veta mer om Samis liv i Israel. Många har bara en vag uppfattning om livet för palestinier med israeliskt medborgarskap.
Gick du i en palestinsk skola?
– Nej, blandad. Jag talar lika bra hebreiska som arabiska. Ett tag tror jag att jag till och med talade bättre hebreiska.
I Israel kan det vara svårt att se skillnad på sekulära palestinier och judar. Sami berättar skämtsamt hur han skaffade sig lite fler lediga dagar genom att övertala sin chef att han trodde på alla religioner, och därför behövde fira alla högtider, både de judiska och de muslimska.
– Folk vet så lite om religion. De vet inte att det finns judar som inte bryr sig om judendomen. Samma med muslimer.
Saknar du Israel?
– Ja, framför allt familjen. Det var ett fantastiskt land en tid. Jag hade aldrig några problem där.
Sami berättar en anekdot om hur han efter många år återbesöker landet med sin svenska Volvo och råkar få syn på en av sina närmaste kollegor, Itzhak. De jobbade tillsammans i Eilat på en ranch med hästar där filmen Rambo III med Sylvester Stallone spelades in. Itzhak hade först inte känt igen honom.
– Vi hade inte setts på minst 15 år. Jag hade långt hår på den tiden. Det kom massor av gamla kompisar och det blev grillfest.
Jag berättar att jag inte varit i Israel på länge och att mina släktingar brutit med mig för att…
Längre kommer jag inte för jag blir avbruten – en av många gånger.
– Men du är ju sionist?
Röster om Sami Suliman
”Det som är speciellt med antisemitism till skillnad från annan rasism är att delar av den är en konspirationsteori. Den vanligast förekommande antisemitiska konspirationsteorin är att judar har en lömsk makt över allt och alla som inte står i motsvarighet till deras antal. Det är den antisemitiska konspirationsteorin som Sami Suliman tydligt gett uttryck för i sitt Aron-tal på Odenplan den 12 april 2025 och som han återkommer till i olika former. Eftersom uttalandet är så tydligt kan jag inte se annat än att han blir fälld för hets mot folkgrupp och skyldig att betala skadestånd till mina klienter.”
Monique Wadsted, advokat och målsägande i Aron-fallet.
Jag protesterar.
– Jag har varit lite arg på vad du skrev om mig, men jag är van. Ni måste förstå, en vacker dag kommer det här att ta slut och då kommer någon att klandras för det. Vissa tror att om man säger att det är folkmord betyder det att du hatar judar. Judarna har bott med palestinier i generationer, vi är fränder och grannar. Jag tror faktiskt att vi som bor i Sverige är mer hatiska än de som bor där.
Under åren har Sami byggt upp ett nätverk kring protesterna. Politikerna har hållit sig undan, men Jan Guillou har deltagit. Höjdpunkten var konserten Songs for Palestine på Scalateatern i januari 2026, med artister som Marit Bergman och Lisa Nilsson. Han har också kontakt med den israeliska vänsterpolitikern Ofer Cassif och Haaretz-journalisten Gideon Levy.
– Han vill inte demonstrera men lovade att skicka en text.
Varifrån kommer din drivkraft?
– Jag tror det har att göra med att jag alltid varit intresserad av att lyssna på de äldres berättelser.
Hans mormor var en sagoberättare av rang. Hon växte upp i Galileen men hennes liv var präglat av Nakban, den palestinska katastrofen eller fördrivningen 1948.
– De förlorade allt. Men morfar vägrade att fly. Deras judiska grannar brukade varna dem: ”Nu kommer Haganah igen, ni måste fly.”
Som vuxen började Sami även att prata med äldre Förintelseöverlevande.
– Jag kunde inte förstå att en hel befolkning, i Tyskland och i Polen, bara kunde låta det här ske. Vi grät tillsammans. Jag tänkte, fan, jag vill aldrig vara tyst om sådana här grymheter.
Ser du ett samband mellan din mormors och din bekants berättelse?
– Jag har gett det ett arabiskt ord, al-harb al kashifa, ungefär ”kriget som avslöjar allt”. Att världen inte är bra. Folk pratar om mänskliga rättigheter, barnkonventioner, alla djur det är synd om. Men plötsligt – folk ser ingenting.
Minns du var du var någonstans den 7 oktober?
– Jag var hemma. Allt var förstås kaos, men på något sätt kände jag att något hängde i luften och att något skulle hända. Det var mycket demonstrationer i Israel då, om du minns. Alla sade att Netanyahu kommer att hitta på något för att komma ur det här. Jag tror han har ett finger med i spelet.
Hur då?
– Ingen aning, jag är ingen analytiker. Men jag tänker att själva storleken på händelsen talar för det. Mina israeliska kompisar skickade till mig bilder på mördade bebisar. ”Hur lågt kan ni jävla palestinier sänka er? Kolla!” Men efter den 7 oktober spreds väldigt många dramatiska uppgifter, där vissa kunde ifrågasättas eller visade sig vara felaktiga. Jag blev mer kritisk om uppgifterna kom från IDF.
Det är sant att det förekommit falska klipp. Lika belagt är det att mördandet den 7 oktober skedde urskillningslöst: barn, gamla, män och kvinnor dödades, liksom besökare på Novafestivalen.
– Mina kompisar beskrev det som prison break, en fängelserymning. En revolt.
En befrielseakt?
– Ja, ett fånguppror.
Inte ett terrordåd?
– Jag tycker inte att det var, eftersom det kom mycket fake news. Vem identifierar palestinierna som terrorister och israelerna som änglar? Jag ifrågasätter hela den här terroriststämpeln. Yitzhak Shamir var terrorist. Menachem Begin var en terrorist. De var efterlysta av britterna.
Själv säger han sig vara emot våld och har inte gjort militärtjänst i något land.
Maten har legat orörd ett tag. Fast vi sitter i Stockholm denna fridfulla måndagskväll har kriget kommit till vår måltid.
Röster om Sami Suliman
”Skärmdumparna i min artikel är tagna av mig från hans Facebook-konto.
Jag har aldrig fått någon fråga från honom om att få ta del av dem. En del syns ju också i kollaget i artikeln. Dror Feiler, som Suliman beskriver som en slags administratör för hans Facebook, hörde av sig och fick ta del av materialet och har inte ifrågasatt dess äkthet.
Idén om att jag skulle vara Mossad-agent är inte så originell som man skulle kunna tro. En konspirations-teoretiker som varit aktiv i decennier och som tror att världen styrs av rymdödlor påstår det på Flashback och i olika Youtube-kommentarer.”
Jonathan Leman, chefredaktör för Expo samt artikelförfattaren till tidningens granskning av Sami Suliman.
Vi kommer in på religion och hur viktig Abraham är för muslimerna. I Bibeln finns berättelsen om hur hans andra hustru Hagar födde honom en son, Ismail, och tillsammans ska de ha återuppbyggt Kaba i Mecka.
– Så vi är mer än kusiner.
Han syftar på oss två.
– Abrahams släkt kallade sig hebréer inte judar. Den benämningen lärde jag mig här i Sverige.
Kan du förstå att Förintelseöverlevande från Europa ville ha ett eget land?
– Hur kan en människa som utsatts för så mycket grymheter utsätta andra människor på samma grymheter? Judar och palestinier måste gräva ned stridsyxan. Alla vill ha slut på detta.
Nu är det dags. Jag vill förstå hur mannen som grät med Förintelseöverlevare kunnat dela den propaganda som Expo dokumenterat.
I granskningen finns delningar av antisemitiska konspirationsteorier om Michael Jacksons död och om att Mossad låg bakom 11 september-attackerna. Där finns också ett AI-översatt Hitlertal, som får det att framstå som att Führern hade rätt.
Den 20 april delade han en film som hyllar Nazityskland och talar om att judar ”inte tycker om Hitler” men att de hatar Jesus ännu mer. Suliman kommenterar sin delning: ”Sanningen om sionisterna och deras hat mot Jesus.”
Vad tänker du om Expos granskning?
– Jag har aldrig delat dessa länkar. Gång på gång har jag bett Expo skicka dem. Det har de inte.
Hans förnekande går inte ihop med det. Jag har själv sett Expos underlag. Även Samis vän och aktivistkamrat Dror Feiler har sett kommentarerna och blivit djupt besviken, något han uttryckt i en kommentar i Flamman.
Men vem som helst kunde ju se att du delat länkarna?
– Varför skulle jag dela Hitlercitat? Ibland kanske jag har råkat gilla något, men då har Dror ringt och sagt att det eller det är olämpligt och då har jag tagit bort det. Han var nästan som en administratör för min Facebook.
– Den där Jonathan Leman, han är en intelligent person, säger Sami Suliman om artikelns författare.
Röster om Sami Suliman
”Aron Verständig svarar att han ”självklart har en del tankar men eftersom Sami är åtalad för brott där jag är målsägande och vi närmar oss rättegång så tänker jag att jag avstår från att kommentera honom och hans förehavanden före rättegången.” I april 2025 skrev han på X att Sulimans tal var ”en live-version av Radio Islams lista över judisk makt i Sverige”.
– Varför ville han inte träffa mig i stället? Kom till Odenplan, så kan vi snacka. Men de är inte ute efter vad jag har delat på Facebook. Det här är mot mig och att jag arrangerar demonstrationer.
Varför skulle de vara efter dig?
– Ni är också en vänstertidning, varför är ni ute efter mig? Du följer bara strömmen. Jag har fått mycket hot från Arons vänner.
Vilka är Arons vänner?
– Det vet man aldrig. Det kan vara högerextrema personer som njuter av det här.
Varför tror du att Expo skrev artikeln?
– Han får väl betalt av Judiska församlingen. Eller SKMA.
Jag vet inte vad jag ska svara.
– 100 procent! Vadå, jobbar du gratis?
Jonathan Leman jobbar på en antirasistisk tidning.
– Jag har funderat på att stämma dem. Jonatan har också jobbat i tre år för SKMA (Svenska kommittén mot antisemitism).
Har han hittat på allt?
– Jonathan, hans kompisar, hans vänner, vad du vill. Jag är i alla fall inte antisemit.
Enligt Sami kan det dock inte bara vara Judiska församlingen som ligger bakom Expo. Ett klipp från Alternativ för Sverige påstår att Jonathan är betald av Mossad. Och som Sami gillat. Jag frågar om det också.
– Ja, varför inte? Mossad har agenter.
För att han är jude?
– Jag visste inte ens att han var det. Inte att Aron Flam var det heller.
Aron Verständig hade han däremot koll på. När Rasmus Paludans koranbränningar nådde Sverige tog Sami kontakt med Aron för att bilda ett interreligiöst nätverk.
– Jag började höra rykten om att det skulle vara judarna som låg bakom aktionen. Så jag ringde Aron och föreslog ett gemensamt uttalande. Jag sade att det kommer bli en jättestämpel på judarna.
– Vi visade upp vårt gemensamma uttalande för polisen och de stoppade Paludans planerade aktion. Men jag tror han fick skit av församlingen för det, så nästa gång jag hörde av mig ville han inte svara.
Det palestinska vinet är urdrucket. När jag ber om mer säger de att det är slut. Men det är ändå dags att runda av.
Så nu har du aldrig några lediga lördagar?
– Jag har inte varit på semester och sover väldigt lite. Det är krävande det jag gör. Och jag gör det inte bara för palestinierna utan också för judarna. De som säger att de älskar Israel, de anar inte hur mycket skada de gör.
– Resurserna som de har lagt för att motarbeta mig. De kunde ha lagt dem på att hjälpa mig i stället. Och få slut på det här.
Ångrar du det där talet om Aron och det där med spindelnät?
– Nej. Jag har inte sagt någonting konstigt. Vet du vad kesherim är? Det är ett hebreiskt uttryck som betyder ungefär ”kontakter”. Folk i Mellanöstern, vi älskar att skryta med att vi känner den och den. Att Aron har kontakter, det kan du inte dementera, eller hur?
