– Folk märker hur temperaturen i sjön där de fiskar har förändrats, att det regnar i januari, eller att det inte längre finns humlor i rabatten. De talar om förändringar i hur man ska klä sig och om skogsbränder. I Hultsfred ligger en otroligt vacker sjö som hotas av att svämma över. Folk undrar ”ska vi ha en bassäng i källaren?”
Det säger statsvetaren Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé och ledarskribent för Dagens Arena. Hon är aktuell med boken Livet som pågår här. Samtal om klimatet och omställningen, skriven tillsammans med Marika Palmér Rivera, utredare på LO.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Tanken med boken är att lyfta fram de röster som ofta inte får ta plats när klimatet diskuteras. Boken bygger på över 200 intervjuer i olika landsbygdskommuner. Boken är indelad i tio kapitel, där varje ort får sin plats. Avsnitten handlar om allt från hur tåget inte längre stannar i Målilla till hur kommunerna ska tänka framåt när alla unga flyttar och tar med sig skatteintäkterna.
I intervjuerna framträder en komplex verklighet där oron för klimatet är stark, men förutsättningarna för en omställning saknas.
– Vi konstaterade att klimatförnekarna var ganska få, även på landsbygden. Det finns en gemensam verklighetsbild om att det är oroväckande att klimatet förändras. Vi varnar i boken för att om folk lämnas själva i denna känsla så uppstår en kognitiv dissonans, fortsätter Lisa Pelling (bilden).
Viljan och hoppet finns där, men vem ska värna om den drivkraft som finns? I många av de besökta orterna är inkomsterna låga och den pågående inflationen har ytterligare försvagat de ekonomiska marginalerna. Välfärd som går på knäna, bristande kollektivtrafik och en politisk vision som inte inkluderar hela landet försvårar omställningen enligt de två författarna. I boken skriver de att det behövs en ”gemensam berättelse om klimatomställningen”.
– Man är orolig över att det som förväntas av en inte kommer att vara möjligt. Om man inte har råd att köpa en ny bensinbil, hur ska man ha råd med en elbil? Hur ska man åka kollektivt när tåget inte stannar och det inte finns några bussar? fortsätter Lisa Pelling.
Många på landsbygden upplever dagens klimatpolitik som orättvis, då kostnaderna och vinsterna av omställningen inte fördelas rättvist. Denna uppfattning förstärks av en tillbakadragen välfärdsstat som skapar otrygghet och minskar framtidstron.
Vi är som helhet ett väldigt rikt land, men resurserna är ojämlikt fördelade.
– Det finns en stark spänning mellan kommunerna. Man upplever att ”här producerar vi ström och energi till resten av Sverige, men vi kan inte ens tända gatljuset här i Sollefteå på vintrarna, vad får vi av allt vi bidrar med?” Det här är ett stort problem, säger Lisa Pelling.
Författarna argumenterar för att en ambitiös och rättvis klimatpolitik måste skapa förutsättningar för alla att delta i omställningen. Offentliga investeringar i kollektivtrafik, välfärd och trygghetssystem är avgörande för att göra klimatomställningen till ett gemensamt projekt. Utan en sådan vision riskerar omställningen att upplevas som en rad bördor snarare än möjligheter.
– Vi är som helhet ett väldigt rikt land, men resurserna är ojämlikt fördelade. Å ena sidan är det en anledning att bli förbannad, men det ger också en viss tillförsikt. Ekonomiska resurser finns i det här landet. Om man inte pratar om ojämlikheten kommer man inte kunna genomföra klimatomställningen. Det är det som är elefanten i rummet, säger Lisa Pelling.
