– Orimligt, menar Ghezalis advokat Peter Althin.
Han får medhåll av Thomas Ohlsson, advokat i det ännu pågående fallet med de tre terroristutpekade svenskarna.
I förra veckan tog USA:s högsta domstol upp några av fallen från Guantánamo – dock inte Muhammed Mehdi Ghezalis.
Denna vecka är det två år sedan tre svenskar, med anknytning till al-Barakaat, blev placerade på FN:s och sedermera EU:s terroristlista. Efter hård kritik vaknade den svenska regeringen och inledde diplomatiska kontakter med USA.
Det finns flera paralleller mellan fallen, konstaterar Thomas Ohlsson.
– Det handlar om en form av upphävande av rättsstatens princip, att man inte längre skiljer på den dömande och verkställande makten.
Regeringens analys är att fångarna vid Guantánamo skall ses som krigsfångar och omfattas av det folkrättsliga regelverket.
Därmed anser regeringen inte att internationella människorättskonventioner är tillämpbara.
– Regeringens ståndpunkt handlar om politik. Det befriar dem från att behöva ta till kraftfullare åtgärder. I stället överlämnas frågan till diplomatiska förfaranden och politiska diskussioner.
De tre terroristutpekades fall ligger i EU-domstolen; Thomas Olsson tror att ett utslag kan dröja länge.
Under tiden lever den tredje utpekade, Ahmed Yusuf, utan rättigheter och med frysta ekonomiska tillgångar.
Men det finns en viktig skillnad, menar Ohlsson. Visserligen ställde USA villkor för att kunna stryka två av de tre från sin terroristlista.
– Men det handlade inte om krav på Sverige, utan på de tre killarna – att de skulle lova att inte vara med i terroristorganisationer och så vidare.
Därför, menar Ohlsson, handlar USA:s krav nu om att skaffa hållhakar gentemot Sverige. Men att Sverige skulle acceptera USA:s villkor är orealistiskt.
– Det finns inga möjligheter att praktiskt tillgodose ett sådant krav, säger Ohlsson.
– Att få hem Mehdi är visserligen första prioritet. Men det får inte ske till priset av att Sverige dras in i det fortsatta rättsövergreppet, säger Gustav Fridolin, riksdagsledamot (mp), medlem i Guantánamogruppens styrelse.
Läckan från USA är ändå ett framsteg, menar Gösta Hulthén, ordförande i Guantánamogruppen.
– Det visar att USA har problem med frågan, och att opinionen drivit fram detta.
Men i den mån det finns ett konkret erbjudande, vilket Hulthén inte är säker på, kallar han det ”en bluff”.
– Det skulle kräva att Sverige bryter mot sina egna lagar i form av övervakning eller speciallagstiftning.
– Vi är kritiska mot att kontakterna skett utan varken vår eller det juridiska ombudets medverkan, säger Fridolin.
Guantánamogruppen ska senare i månaden träffa utrikesminister Laila Freivalds. Dessutom kommer snart en begäran från representanter för samtliga riksdagspartier om att få träffa den amerikanska ambassadören – som hittills inte svarat på Guantánamogruppens brev.
