Den största segern för facket gäller Postens lönetrappa för de nyanställda, som börjat vid 12 657 kronor i månaden och slutat på 14 950, efter två och ett halvt års anställning.

Därefter gäller individuella löneförhandlingar; vilket har skapat ett stort lönegap mellan dem som jobbat i ett par år och just lämnat lönetrappan, och dem som arbetat längre och ofta ligger runt 18 000 i månaden.

Nu höjs ingångslönen till 14 000, och trappans slut kommer snabbare – efter två år – och höjs till 17 500 i månaden. Det betyder dels en ordentlig låglönesatsning, men också att gapet, som det kallas, ”svarta hålet” försvinner. Samtidigt ökar chansen att få folk att stanna kvar.
– Det finns dubbla vinster för oss, säger Christer Rydh, ombudsman på Seko Stockholm.
En strejk hade kunnat drabba företaget hårt, eftersom alla logistikflöden är känsliga.

– Bara det att vi varslade om konflikt betydde att Posten tappade kunder. Så vi är också glada att slippa utlösa konflikten, eftersom det också hade kunnat hota arbetstillfällen, fortsätter Rydh.
Låglönesatsningen beräknas kosta 0,8 procent, och i övrigt är potten 2,4, 2,4 respektive 2,3 procent under det treåriga avtalet (Seko hade från början krävt ett ettårigt avtal). Det motsvarar cirka 400 kronor per person att förhandla om för i år; varav 240 kronors lönehöjning är garanterad.

Seko har också lyckats avvärja de försämringar som arbetsgivaren föreslog i olika trygghetsavtal. Särskilt framhålls ”Futurum”, ett avtal där uppsagda, främst postkassörer, under 18 månader har rätt till hjälp med att hitta nya arbeten. Arbetsgivaren ville minska tiden till 12 månader.