Nyligen presenterades vilka apotek som ska säljas när apoteket avregleras. Farmaciförbundet har hela tiden varit emot privata aktörer i branschen.
– Apoteket är en del av hälso- och sjukvården och har haft ett samhällsansvar. Det är viktigt att patienten kan få producentoberoende läkemedelsinformation, säger Ewa-Maria Kriegholm, pressansvarig på Farmaciförbundet.
Idag har apoteket flera funktioner. Till exempel att tillverka mediciner som inte är kommersiellt gångbara. Enligt Ewa-Maria Kriegholm är det osäkert om dessa kan bevaras.
Högre priser?
Farmaciförbundet är även oroat för att avregleringen leder till högre priser. Trots löften om att så inte ska ske.
– Idag finns det handelsmarginaler för hur mycket ett apotek får tjäna på försäljning. För att det ska bli mer attraktivt att driva apotek har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) föreslagit att marginalerna ska höjas, något som vi snarare tror är kostnadsdrivande, säger Ewa-Maria Kriegholm.
Totalt kommer marginalerna att öka med 460 miljoner kronor per år. Det finansieras genom att apoteken i högre utsträckning ska sälja den läkemedelskopia som är billigast, enligt TLV. Läkemedel blir något dyrare, men ingen läkemedelsförpackning får höjas mer än tio kronor.
– Visst blir det tio kronor mer. Men om det kompenseras genom att kunder får tillgång till billigare läkemedel blir det ändå billigare att betala 110 kronor för en förpackning som skulle ha kostat hundra kronor, istället för att betala 300 för den dyraste förpackningen, säger Anna Lena Boucht, informationsansvarig för Apoteket omstrukturering AB, till Flamman.
Farmaciförbundet är skeptiskt.
– Vi befarar att höjda marginaler leder till höjda priser. Dessutom är det en fråga om vilken typ av läkemedelskund du är; hur ofta det blir tio kronor mer. För den som är frisk kanske inte det har lika stor betydelse.
Ewa-Maria Kriegholm påpekar även att Sverige idag ligger under OECD-genomsnittet för läkemedelspriser.
”Svårare driva i glesbygd”
En annan fråga som debatterats är hur glesbygden påverkas.
– Vi anser att det är viktigt att det går att driva apotek i glesbygden, men det är klart att det kan vara tufft på små orter, säger Kriegholm.
Anna Lena Boucht är inte lika oroad.
– De nya ägarna förbinder sig att inte sälja eller lägga ned butiker under en viss tid.
Hur lång tid det gäller är ännu inte fastställt.
Enligt tidningen Läkemedelsvärlden har fler apotek etablerats i Norge sedan landet avreglerat apoteksväsendet. Samtidigt har priserna stigit. De flesta nya butikerna finns i stadsregioner, men det finns inget som pekar på att apotek på landsbygden försvunnit, snarare tvärtom. Å andra sidan påpekar tidningen att det är svårt att jämföra med Sverige, då Norge aldrig haft samma typ av apoteksmonopol som Sverige har.
Bakgrund:Avregleringen
Från den 1 juli får andra aktörer än Apoteket rätt att sälja läkemedel. Ungefär två tredjedelar av dagens cirka 950 apotek kommer att säljas. Ett av kraven på de nya ägarna är att det även i fortsättningen ska finnas en eller flera farmaceuter tillgängliga i apoteksbutiken. De 466 apotek som säljs till lite större aktörer föreslås delas in i åtta grupper, med mellan tio och 200 apotek i varje.
