Den fortsatta nedläggningen av regementen gör att det traditionella territorialförsvaret snart är ett minne blott. Denna gång har regeringen erbjudit fängelser som ersättning åt flera nedläggningsorter.
Regeringen vill också lägga om den försvarspolitiska beslutsprocessen, så att riksdagen får mindre inflytande.
En av knäckfrågorna inför försvarspropositionen, som försenad presenterades i fredags, har varit hur hårda villkor som ska ställas för en svensk snabbinsatsstyrka utomlands. Regeringen fick med sig miljöpartiet genom att beslutsrätten fortsatt ska ligga i riksdagen. Dock ställs inga villkor om att det ska finnas FN-mandat.
Per Gahrton avgick samma dag, som försvarspolitisk talesman för mp, i protest mot partiets uppgörelse.
– Några i förhandlingsgruppen har gjort upp detta utan att tala med mig, och det finns inget partistyrelsebeslut.
– Det är ingen tvekan om vartåt politiken syftar. Det handlar inte om fredsbevarande verksamhet, utan förtäckta styrkor för att försvara sina egna intressen. Vore det bara FN-beslut och FN-styrkor det handlade om, så är EU-nivån helt onödig.
Gahrton säger att det pågår ett mindre uppror inom miljöpartiet mot överenskommelsen.
Enligt uppgifter till Flamman har en liknande diskussion förts inom vänsterpartiet, där några riksdagsledamöter pläderat för en omsvängning liknande miljöpartiets. Partistyrelsen satte dock ned foten.
I förslaget till EU-konstitution slås fast att det bara är en tidsfråga tills EU har en stående EU-armé, samt att ”medlemsstaterna skall åta sig att gradvis förbättra sin militära förmåga”.
Regeringen åberopar, trots att konstitutionen inte är antagen av den svenska riksdagen ännu, dess princip om ömsesidig solidaritet. ”Det är svårt att föreställa sig att Sverige skulle ställa sig neutralt i händelse av ett väpnat angrepp mot ett annat EU-land”, skriver regeringen i propositionen.
EU:s insatser i tredje land ska vägledas av ”principerna i Förenta Nationernas stadga” – men EU förbehåller sig själv tolkningsrätten av stadgan.
Förutom att inrätta en särskild svensk-finsk snabbinsatsstyrka under troligen svensk ledning, ska Sverige ställa fler förband till EU:s förfogande.
Jas-planen ska kunna ställas om till rena anfallsuppgifter. Enligt regeringen har Jas godtagbara försvarsförmågor, men ”däremot behöver förmågan att bekämpa markmål utvecklas.”
En annan målsättning är att förbättra Sveriges transportkapacitet. EU pekar ut strategisk transportförmåga – att snabbt kunna flytta stora mängder soldater och materiel långa sträckor – som en av de brister som måste åtgärdas. Till år 2010 ska, enligt detta mål, styrkor kunna finnas på plats inom tio dagar från beslut.