Socialdemokraterna vill framställa EU-parlamentsvalet som ett höger–vänsterval. Men deras agerande inom EU antyder inte att skiljelinjen skulle gå mellan s och m. Socialdemokraterna röstar med moderaterna i över 60 procent av frågorna.
I måndags presenterade vänsterns parlamentskandidater Jonas Sjöstedt och Eva-Britt Svensson en sammanställning. De fokuserar på fyra politiska områden: den ekonomiska politiken, överstatligheten och maktöverföringen, välfärden och frågan om gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. De radar upp exempel efter exempel på beslut från EU-parlamentet. De är ”som Bill och Bull”: säger samma saker och röstar på samma frågor, enligt Sjöstedt.
– I den ekonomiska politiken och när det gäller avregleringarna gör man det absolut – och redovisar det inte på hemmaplan.
Enligt rapporten har socialdemokraterna röstat med de konservativa om bland annat:
• Mer konkurrens och liberalisering av offentliga verksamheter
• Nej till Tobinskatten
• Tjänstedirektivet, där företag kan konkurrera om anbud på sitt hemlands villkor
• Inkorporera stabilitetspaktens principer i konstitutionen
• På sikt höjd pensionsålder och en ”inre marknad” för pensionsmedel
• Stärk försvarsindustrin och den gemensamma försvarspolitiken
• EU:s strategier i WTO-förhandlingarna, med krav på liberalisering bland u-länderna
• Lösare regler kring maximal arbetsvecka och nej till arbetstidsförkortning

Förklaringarna till samröstningen kan vara flera. I EU-parlamentet härskar en slags överideologi om att mer makt till EU-organen är bra i sig, säger Sjöstedt. EU-parlamentets beslutandeprocedurer i sig tvingar fram kompromisser mellan de stora partigrupperna; konservativa och socialdemokrater, för att nå nödvändiga röstetal. Men dessa är bara delförklaringar; huvudfrågan gäller det politiska innehållet, menar Sjöstedt.
– Socialdemokraterna går så långt i kompromisserna att det inte går att tala om vänsterpolitik.
Det händer givetvis också att socialdemokraterna röstar med vänstern, konstaterar Sjöstedt, men det tenderar att antingen handla om mindre ”tunga” områden som miljöpolitik och kvinnofrågorna, eller att det skapats ett politiskt tryck från vänstern och fackföreningsrörelsen; ett exempel på det senare är då EU:s hamndirektiv till slut stoppades efter omfattande fackliga protester.
– Syftet med denna rapport är inte att anklaga, utan att vara en konsumentupplysning inför valet, säger Eva-Britt Svensson, andranamn på v:s EU-lista, som menar att det finns ett samband med det förväntat låga röstdeltagandet.
– Det är en fara för demokratin om folk röstar på ett visst parti för att de ska föra en viss politik, och sedan får något helt annat.