De långa köerna till behandlingar och operationer är välkända. Likaså att personal slits ut och har för låga löner. Situationen på akuten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är i det närmaste kaotisk. Fullt av sängar i korridorerna, stressad och i vissa fall irriterad personal och väntetider som kan ligga på tio till tolv timmar eller mer. Jag har själv flera gånger upplevt detta och blivit bemött arrogant av stressade kirurger och sköterskor som uppmanat mig att åka till psyket med min onda mage.
Men vad ska man göra åt dessa brister? Det första är att tillföra mer pengar. Sjukvårdens andel av BNP måste öka från dagens 10 procent till 12 procent eller mer. Bankernas vinster ligger på 100 miljarder så pengar saknas inte i samhället. Men det fordras också att personalen kan påverka hur resurserna används. De ska inte gå till dyra stafettläkare eller onödiga läkarjourer.
Istället anser jag att sjukhusen ska vara full bemannade från kl 8 på morgonen till kl 20 på kvällen med två sextimmarsskift. Detta skulle öka vårdkapaciteten med 50 procent och sänka arbetstiden till sex timmar för personalen. Operations- och behandlingsköer skulle kunna kapas snabbt. Sjukkostnaderna för patienter och personal skulle minska vilket räcker för att täcka en del av den ökade kostnaden.
Skälet är i slutändan kapitalismens kris och borgarnas skattesänkningar som dränerat den offentliga sektorn resurser
Jag anser också att man borde ha lite mer av en löpande band-princip på akuten för att minska väntetiderna. Blodprov borde tas direkt när man anmäler sig och det borde finnas en läkare som direkt bedömer vilka som behöver en röntgenundersökning. Antalet transportörer måste öka för att minska väntetiderna och utnyttja dyrbar utrustning maximalt. Detta är några bland många förslag på förbättringar, om personal och patienter får påverka. Det enda som blir svårt är att övertala läkarfacket om att accept era skiftjobb. Men i utbyte mot kortare arbetstid borde valet inte vara svårt.
Det är en skam att det överhuvudtaget finns stora brister i vården. Skälet till detta är i slutändan kapitalismens kris och borgarnas skattesänkningar som dränerat den offentliga sektorn resurser. Under nästa konjunkturnedgångar hotar nya nedskärningar. För att slutgiltigt skapa en vård som kan klara de utmaningar som det ökande antalet äldre ställer liksom de många nya behandlings- och operationsmetoderna, krävs en demokratisk planekonomi som utgår från människors behov. Detta kräver att de stora företagen och bankerna förstatligas. Då får samhället den makt och de resurser som krävs för att styra ekonomin.
