I fredags presenterade Framtidskommissionen sitt strategidokument för Vänsterpartiets partistyrelse. Dokumentet är ett resultat av medlemsenkäter och regionala konferenser som har hållits under det senaste halvåret. Nu kommer det vara upp till kongressen i januari att lägga motioner på dokumentet.
– Det viktigaste är inte vad som står i dokumentet utan att det blir ett gemensamt projekt, säger Ida Gabrielsson, sammankallande i Framtidskommissionen.

Okej att gnälla

En hel del av dokumentet handlar om strategier och hur kommissionen vill att partiet ska uppfattas. Man lyfter fram vikten av att våga vara populär och vill att V ska vara de som fixar konkreta saker, som människor kan lita på. Internt har V under de senaste åren försökt att arbeta bort stämpeln av att vara ett gnälligt nejsägarparti. Ida Gabrielsson tycker tvärtom det är okej att gnälla – om det görs på rätt sätt.
– Så länge man gör det på saker som andra tycker är viktiga. Vi ska inte hänga i källaren utan att bli förstådda, utan gå emot strömningar som går åt fel håll. Människor ska kunna känna att vi gör saker konkret, som att ”den här vårdcentralen stängdes inte ner”.
Att inte ”hänga i källaren” är en formulering som även finns med i strategidokumentet.
Har Vänsterpartiet gjort det?
– Ja, det tycker jag kanske att man har gjort lite grann när man har pratat om saker ingen annan har pratat om. Vi måste förstå att det inte är 70-talet längre, det är inte ens 90-talet, utan 2010-talet och för att vara på banan då måste vi se de nya utmaningarna.
Vilka saker ska partiet sluta att prata om?
– Framför allt ska vi prata om fler saker. Jag tycker vi ska ha färre demos med spruckna megafoner och karlröster och istället se till att vara först på banan när det händer saker.

Mer feminism

Feminism och vikten av föryngring får också stor plats i strategidokumentet. Feminism har hamnat lite på undantag de senaste åren, enligt kommissionen. Ett av de konkreta förslagen är att starta ett nätverk enbart för kvinnor inom partiet.
– Andra partier har kvinnoförbund, vi har inte haft det för att vi inte vill skjuta bort de feministiska frågorna från ledningen. Det tror jag är rätt, men vi behöver mötesplatser för kvinnor.
Ett kvinnopolitiskt nätverk kan till exempel ordna retorikkurser eller stärka kvinnliga partiföreträdare i frågor som traditionellt varit mansdominerade, som ekonomisk politik.
– Vänsterpartiet har representationsmässigt färre kvinnor och när man tittar på talarstatistiken dominerar män. Där tar jag mig friheten att hämta inspiration från Ung vänster där vi arbetat med de här frågorna länge och nu har en majoritet av kvinnliga talare på våra möten.
Dokumentet avslutas med en rad konkreta punkter som kommissionen vill ska åstadkommas på ”medellång sikt”. Bland annat att minst hälften av alla förtroendevalda ska vara kvinnor och att  distrikt och partiföreningar ska utbildas i att ta emot nya medlemmar.
Vad är medellång sikt?
– Det är upp till nästa partistyrelse att bestämma, vi har inte velat styra upp det för detaljerat, men det är inte tänkt som visioner för långt fram­över.