För några dagar sedan sköts två svenska officerare ihjäl i Afghanistan.
Knappt en vecka innan dödades en svensk medborgare i ett sprängattentat mot ett norskt förband. Stefan Lindgren menar att det är få som har någon insyn över huvudtaget i vad de svenska trupperna gör i Afghanistan.
– Det är som att skicka soldater till ett svart hål.
Samtidigt har det på vissa håll börjat växa fram en ”stöd våra trupper”-kultur i Sverige. En kvällstidning säljer exempelvis gula band till dem som vill visa sitt stöd till de svenska soldaterna i Afghanistan.
– Det är väldigt främmande för Sverige. Jag tror man får gå tillbaka till finska vinterkriget, eller möjligen Karl den tolftes tid för att hitta något liknande fenomen, jag tror faktiskt inte man når framgång på det sättet, säger Stefan Lindgren.
Håkan Wiberg, numera pensionerad freds- och konfliktforskare, tror inte det är självklart att dödsfallen påverkar opinionen vare sig åt det ena eller andra hållet. Han gör en jämförelse med Danmark, där han själv bor, som förlorat 30 soldater i Afghanistan. Där är opinionen väldigt splittrad.
– Det som har haft betydelse i exempelvis Tyskland är istället när det kommit fram att tyska trupper varit inblandade i civila dödsoffer.

Kan inte skilja trupperna
Håkan Wiberg, menar att det är näst intill omöjligt för befolkningen i Afghanistan att skilja på svenska och amerikanska trupper.
– Man försöker nästan göra gällande att de svenska soldaterna är någon sorts biståndsarbetare i uniform. I vissa fall stämmer det. Men svenska trupper har också agerat som rådgivare åt Kabularmén kring deras mordpatruller.

Märkligt av regeringen
Barack Obama har gjort klart att USA-trupperna ska börja dras tillbaka i juli 2011. Stefan Lindgren påpekar att det därför är märkligt att den svenska regeringen och delar av oppositionen direkt motsätter sig, eller tvekar inför, att ta hem de svenska soldaterna. Han befarar att Sveriges deltagande i Afghanistan kan användas som en smygväg in i Nato.
– Att som Socialdemokraterna och Miljöpartiet vilja ha en utredning innan man tar hem trupperna; när ska den utredningen vara klar, om USA-trupperna ska dras tillbaka om ett år?

Tillbakadragande tveksamt
Håkan Wiberg är tveksam till om trupperna verkligen kommer att dras tillbaka. Han tror inte det är möjligt för de internationella trupperna att få kontroll över landet och än mindre framgångsrikt lämna över områden till regeringen i Afghanistan.
– Det tillståndet kommer aldrig att uppnås, vare sig i Afghanistan eller i Irak.
Håkan Wiberg drar en parallell mellan Afghanistan och Vietnam. USA hade ett större antal trupper i Vietnam än i Afghanistan. Dessutom var den USA-stödda Saigonregimen mindre splittrad än Afghanistans styrande. Ändå misslyckades försöken att besegra gerillan totalt.
– Det här kommer att kunna användas som ett argument i åratal framöver, ”bara vi skickar lite fler trupper till Afghanistan, så kan vi snart dra tillbaka dem helt och hållet.”

Är det en medveten strategi?
– Det kan jag inte säga. Det är möjligt att man faktiskt tror på det, med det är i så fall en illusion och motståndet till de USA-stödda trupperna bara växer i Afghanistan.