Redan i mars, medan invasionen knappt hade börjat, uppvaktades UD och Exportrådet av ett antal olika bolag, för att utröna möjligheter för framtida affärer med Irak. Framförallt fyra företag varav flera hade omfattande affärer med Saddam Husseins Irak på 1980-talet – ABB, Volvo, Scania och Ericsson – visade intresse.
– Det här gick fort. Upphandlingen av konsulttjänsten skedde i slutet av april, säger Marina Berg, departementssekreterare på UD.
Den inhyrda konsulten presenterade nyligen resultatet av sin studie, som avslutas med slutsatsen: ”I alla aktiviteter bör svenska företag och svenska departement och myndigheter hålla ett högt tempo. Tidsfaktorn är avgörande. Det som skall göras bör göras nu.”

I förra veckan anordnade UD och Exportrådet ett informationsseminarium med brett deltagande från näringslivet. Såväl svenska företag som regering anser att deras utgångsläge är gott.
– Syftet med seminariet var att svara på denna efterfrågan, säger Marina Berg.
– Just nu är inte Irak ett rikt land, men har potential att bli det.
Just nu, och för okänd tid framåt, är det dock väntan. Regeringen avvaktar en närmare överblick över säkerhetsläget i Irak och att en legitim motpart i form av en inhemsk regering har uppkommit.
Under sensommaren väntas en delegation från Världsbanken resa till Irak för att få fram en behovsanalys.
Det återstår också att EU – och Sverige – ska lyfta på sina sanktioner mot Irak, införda efter FN:s dito. Och även om FN:s säkerhetsråd nu antagit nya resolutioner, kvarstår grundbilden med många frågetecken, menar Marina Berg.
– Det finns bara åtta ”prime contractors” och vi har inte en hel bild av läget i landet. Och vi vet fortfarande inte vem motparten är.
Exakt vilka villkor regeringen ställer på en möjlig irakisk regering vill Berg inte närmare ange.
– Vi förutsätter helt enkelt att det kommer att vara irakier som finns med.
Hittills har ju bara FN:s säkerhetsråd gett godkännande åt den amerikanska närvaron i Irak. Tänker regeringen invänta någon form av beslut också från generalförsamlingen?
– Den biten vågar jag inte svara på.
Inte heller har regeringen diskuterat de egna riktlinjerna för etiskt agerande från svenska företag‚ såsom de uttryckts i den svenska varianten av Global Compact.

Exakt vilka affärer det kan handla om är dock oklart, inte minst då de amerikanska kontrakten för återuppbyggnad hittills uteslutande gått till amerikanska företag. Det största gick till byggjätten Bechtel och är på 680 miljoner dollar under ett och ett halvt år.
För de svenska bolagen handlar det därför i dagsläget om att skapa goda kontakter med amerikanska företag, och därigenom tigga till sig underkontrakt. På längre sikt är ansatsen bredare; på seminariet konstaterades att goda kontakter kan bli viktiga.
– Det finns också mycket fotarbete att göra innan. Vi får exempelvis inte glömma de 75 000 irakier som finns i Sverige – det är en oerhört viktig resurs här på hemmaplan.