”Sverige arbetar mycket”, konstaterar fackförbundet LO i första delen av sin breda arbetsutredning, som släpptes förra veckan. Sveriges invånare jobbar mer per capita än i nästan alla andra europeiska länder man jämfört med – bland annat Finland, Norge, Tyskland, Italien och Nederländerna.
– Arbetstidens utveckling i Sverige har legat ganska stilla, medan jämförbara länder har gått ned, berättar LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö (bilden).
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
På 1970-talet hade Sverige färst arbetade timmar per arbetare av alla europeiska länder man jämfört med. Sedan dess har alla de övriga ländernas faktiskt arbetade tid minskat – förutom Sveriges. För att hitta befolkningar som arbetar mer i dag får man leta i Turkiet och Serbien.
Statistik från Medlingsinstitutet kunde i höstas visa att svenska löner blivit de lägsta i Norden under samma period. Högst är de i Danmark, som numera toppar listan efter en kraftig nedgång av norska reallöner senaste decenniet.
Fredrik Kopsch (bilden), chefsekonom på den näringslivskopplade tankesmedjan Timbro, har en annan lägesbild.
– Jag vet inte hur LO har räknat, men vi jobbar ganska lite enligt OECD. Vi har en lagstiftad arbetstid som skiljer sig från våra grannländers, men de flesta har kollektivavtal som ger dem kortare arbetstid än så. Vi har mycket semester och föräldraledighet, och många har andra typer av jobbförmåner, som resor. Vi har även bra regelverk för att ta ut höga löner som kapitalinkomster.
I rapporten står inte bara att ”Sverige arbetar mycket”, utan även att ”många svenskar arbetar”. Sverige visas som ett land med en av Europas högsta sysselsättningsgrader, med hänvisning till Eurostat-statistik från 2023. Senaste året har dock arbetslösheten i landet ökat markant, och i januari sprängdes tioprocentsgränsen.
– Många vill jobba mer, och många jobbar för mycket jämfört med andra länder, säger Torbjörn Hållö, som ser en lösning i att yrkesutbilda fler unga.
Fredrik Kopsch håller i stora drag med om Torbjörn Hållös analys, men tillägger att dagens arbetslöshet blivit ”etnifierad”.
Många vill jobba mer, och många jobbar för mycket jämfört med andra länder.
– Många som kommit hit har lägre utbildningsnivåer och kompetenser som inte matchar den specialiserade svenska arbetsmarknaden.
Han kritiserar samtidigt Tidöregeringens reform om ”bidragstak”, och menar att utbildning är ett bättre incitament att ta sig ur arbetslöshet.
– De målar upp det som ett stort problem, men det är ganska få som lever på socialbidrag. Ett större problem är matchningen på arbetsmarknaden. Den förbättrar man förstås genom att ge människor högre utbildning, men också genom fler ”enkla jobb”. Foodora är ett bra exempel, de har anställt flera tusen cykelbud.
Är det inte viktigt att de enkla jobben också erbjuder drägliga löner?
– Alltså, att lönerna är låga är ju också viktigt. Jag hade inte beställt hem mat från Foodora om den kostade hundra kronor att leverera, då hade jag hämtat den själv i stället.
LO:s ordförande Johan Lindholm intygar vid rapportlanseringen att frågan om förkortad arbetstid ”inte kommer att städas undan”, samt menar att en sådan reform kan bli ännu mer cementerad om den drivs igenom i avtalsförhandlingar snarare än genom politiken. Svenskt Näringsliv tycker han kort och gott får ”kamma sig, sätta sig ner och komma fram till något”.
Torbjörn Hållö (bilden) tror dock inte att det automatiskt löser problemen med arbetslöshet att fler jobbar färre timmar.
– På sikt är det svårt att tro att vi kan dela på jobben på det sättet, säger han och utvecklar:
– På 30-talet jobbade vi 50 timmar i veckan, men hade ännu högre arbetslöshet. Långsiktig arbetslöshet beror inte på vilket arbetstidsmått man har, utan hur sådant som utbildningssystemet och ekonomin fungerar. Sedan hänger allting ju samman, men jag tror inte att det är ett långsiktigt svar på arbetslösheten.
Det finns dock andra skäl att förkorta arbetstiden, menar han.
– Det är en välfärdsfråga, till syvende och sist. Om att leva det goda livet. Vi är intresserade av att människor har bra betalt, och jobb där kroppen inte förstörs, men också av att man har en balans mellan arbete och familj.
”Du inte ska vara som en disktrasa när du kommer hem från jobbet”, uttryckte LO:s förra ordförande Susanna Gideonsson det när hon intervjuades om frågan i DN. Fredrik Kopsch är inte heller någon arbetsdyrkare.
– Högern kan ibland låta som att det alltid är bra att jobba mer, men människor arbetar väl för att få vara lediga och ha fritid, säger han, och tillägger:
– Men jag tycker inte att lagstiftningen ska lägga sig i det.
