Medierna gynnar de borgerliga mer idag än förr. Skillnaderna mellan partierna var mindre i 2002 års val än tidigare. Det visar systematiska studier gjorda av professor Kent Asp vid Göteborgs universitet. Studierna har gjorts på mediebevakningen av valkampanjer i Sverige, och är unika genom att de utförts på samma sätt sedan 1979. I Asps studier ingår TV4:s Nyheterna, SVT:s Aktuellt och Rapport, Sveriges radios Ekot, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Arbetet, Aftonbladet och Expressen.

Inget medium gynnar s
Har media blivit mer borgerlig i sin bevakning av valrörelserna?
– DN har lämnat sin balanserade bevakning och från 1994 blivit mer borgerlig, säger Kent Asp. Göteborgs-Posten har en likartad utveckling och Rapport och Aktuellt har följt DN och GP. Talet om att SVT skulle vara socialdemokratiskt präglad stämmer inte, det kan jag bestämt säga. Det har skett en förändring de tre senaste valen – Rapport, Aktuellt, DN, GP och även SvD ser likadana ut. Nyhetsvärderingen innebär övervikt för det borgerliga blocket.
Kent Asp menar att SvD blivit mer balanserad över tid, men att Aftonbladet är det mest balanserade rikstäckande mediet idag.
– Den tidningen ligger på mittpunkten på de här skalorna. Det finns alltså inget rikstäckande medium där s har en mer gynnsam behandling än de borgerliga partierna.
Kent Asp tillägger att de intressantaste medierna är SVT och SR, som tillhör public service och alltså har reglerade riktlinjer för balansen i sin nyhetsevakning.
Vad partierna ges för medieuppmärksamhet i sakfrågor är inte helt upp till dem själva. Vänsterpartiet fick sämst gehör i media av alla partier för sina egna frågor 2002. Vänsterpartiet ville, enligt Asp, föra fram jämställdhet, internationella frågor och arbetslivsfrågor, sysselsättning samt sociala frågor, i valrörelsen.

Media har övertaget
Medialiseringen har inneburit att politiker och partier har börjat behärska medielogiken – men det är medierna som har övertaget eftersom aktörerna anpassar sig.
I SVT och SR har socialdemokraterna och moderaterna getts mer ogynnsam uppmärksamhet än andra partier. Asp menar att det kan bero på deras roll som alternativ på ”ytterkanten”.
Under valrörelsen 2002 förekom v och mp i övergripande idé- och demokratifrågor. Centerpartiet och mp utmärkte sig mer än andra genom sin vågmästarroll i regeringsfrågan. När fp förekom i regeringsfrågan handlade det främst om statsministerkandidat.

Ekonomi prioriterades ej
Skolan och vården var partiernas stora frågor inför valet 2002. Frågor som brukar prioriteras, ekonomi, skatter och sysselsättning, fick en mindre central plats än annars. Asp menar att alla partiers prioritering av sakfrågor var mycket likartad, och skillnaderna mellan partierna blev otydliga.
– Socialdemokraterna har de senaste två valrörelserna haft en utslätad sakfrågeprofil medvetet. De har så att säga velat sitta still i båten.

V stort nog att kritiseras
Vänsterpartiet är det enda parti som gått från mycket höga värden, till allt mindre gynnsam uppmärksamhet. Asp menar att vänsterpartiet förut var ett för litet parti för andra att bry sig om, men idag tillräckligt stort för att kritiseras och behandlas som alla andra. Enligt Asp gavs vänsterpartiet klart mindre gynnsam uppmärksamhet 2002 än 1998. Partiet fick den minst positiva uppmärksamheten 2002 av alla partier.

Media påverkar utgången
Efter sina studier från 1979 och framåt, menar alltså Kent Asp att medierna gynnar det borgerliga regeringsalternativet mer idag än tidigare. Och han anser bestämt att mediebilden påverkar valutgången.
– Om man ser samma tendens i 80 procent av de undersökta fallen så går det inte att bortse ifrån.
Däremot understryker han att folks övertygelse och syn på politiken inte nödvändigtvis förändras över tid eller på djupet.
Det han kan visa är att mediebevakningen av valkampanjerna kan vara det som väger över, vilket får stora konsekvenser i och med att det påverkar valresultatet.

Fakta: media och valen

Vänsterpartiets fick mindre gynnsam uppmärksamhet 2002 än 1998.
Och v var det parti som, när det väl fick utrymme i medierna, fick minst gynnsam uppmärksamhet, framför allt i radio och tv.

Folkpartiet var det parti som gynnades mest av medieagendan inför valet 2002.
Fp framställdes som pådrivande och intitiativtagande i integrationsfrågan, genom sitt förslag på språkkunskapskrav för svenskt medborgarskap.

Sveriges radios Ekot var den enda av de undersökta nyhetsmedierna som gav s och samarbetspartierna mer gynnsam uppmärksamhet än det borgerliga blocket inför valet 2002.

I 2002 års valrörelse spelade frågorna om ekonomi, skatter och sysselsättning en mer underordnad roll än i tidigare valrörelser.
Skolan och vården var de två största frågorna.

Skillnaderna mellan partiernas inriktning var inför 2002 års valrörelse mindre än i tidigare valrörelser.

Trenderna i nyhetsvärdering och vinkling från 1988 till 2002 är i stort sett densamma i alla de undersökta nyhetsmedierna.
Från 1979 till 1988 var spridningen lite större, men Rapport, Aktuellt, DN och GP följdes tätt åt.

DN har gått från en mycket balanserad bevakning 1979–1991 till en partiskhet för det borgerliga blocket under de tre senaste valen.