Förra veckan friades en 21-årig manlig barnskötare av Högsta domstolen från brottet våldtäkt mot barn. Han dömdes istället för sexuellt övergrepp för att han rört vid en fyraårings könsorgan och analöppning. För omkring en månad sedan friade Svea hovrätt en 23-årig man från våldtäkt på en 13-årig kvinna som han träffat via internet. Denna dom byggde enligt domslutet på två tidigare uppmärksammade HD-domar, vilka på liknande vis ändrat brottsrubriceringen från våldtäkt mot barn till sexuellt övergepp.
Utvecklad praxis stämmer ej
Kritiken växer nu mot den nya sexualbrottslag som var tänkt att säkerställa att övergrepp mot barn inte förringas. Rolf Olsson, den vänsterpartistiska riksdagsledamot som ansvarar för området, stod bakom den nya lagen som trädde i kraft den 1 april i fjol. Men nu menar han att den måste ses över.
– Den praxis som nu utvecklats stämmer inte överens med den intention vi hade med lagen.
Med anledning av det har han ställt en interpellation till justitieminister Thomas Bodström.
– Det är första steget i ett försök att få tillstånd en ny översikt av lagen.
Brottet ”våldtäkt mot barn” existerade inte i den gamla sexualbrottslagen. Grunden till den nya brottskategorin var uppfattningen att barn, det vill säga personer under 15 år, per definition befinner sig i ett underläge utifrån vilket de inte kan ingå i sexuella relationer på fria villkor. Trots det beslöt lagstiftarna att ha kvar brottskategorin ”sexuellt utnyttjande” av barn, trots att denna brottsrubricering togs bort i den del av lagen som gäller vuxna.
– Det är en motsägelse i lagen som kräver ett förtydligande, har det nu visat sig, säger Rolf Olsson.
Konflikterna om den nya sexualbrottslagen har varit skarpa i vänsterpartiet. När den nya lagen antogs riktade bland andra Ulla Hoffmann skarp kritik mot att den nya lagen inte byggde på principen om samtycke – en linje som också drivs hårt av straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud. Principen om samtycke innebär att domstolen ska utgå från att det inte funnits samtycke till samlag och att det därmed måste bevisas att kvinnan ville snarare än att hon inte ville − så som fallet är idag.
Obemärkt röstande
Ganska obemärkt röstade vänsterpartiets kongress i januari till fördel för en motion som kräver att vänsterpartiet ändrar sin linje och arbetar för att samtyckesprincipen ersätter den nuvarande principen, nämligen att våldtäkt sker när en sexuell handling utförts med våld eller hot.
– Den allmänna opinionen i den här frågan har svängt, och så även i vänsterpartiet. Från början var vi en enig kommitté emot samtyckesprincipen, då vi befarade att kvinnorna skulle komma att hamna för mycket i fokus med en sådan lagstiftning. Men nu är vi beredda att på lång sikt arbeta för att principen om samtycke förs in i lagen, samtidigt som vi framhåller att en sådan lagändring kan medföra vissa problem, säger Rolf Olsson.
Svängning i inställning
Det är bland annat den så kallade Bulgariendomen som skapat en svängning i inställningen, enligt Olsson. Det är en dom i Europadomstolen som dömde två bulgariska män för våldtäkt, efter att förundersökningen hade avskrivits i hemlandet med motiveringen att männen inte använt hot eller våld och den 14-åriga kvinnan inte gjort fysiskt motstånd. I domen uppmanade Europadomstolen EU-länderna att kriminalisera och effektivt lagföra sexuella handlingar som utförts utan samtycke, oavsett offrets eventuella fysiska motstånd.
