Centerpartiet håller just nu på att ta fram ett nytt idéprogram genom wikipediakonceptet. Det vill säga, alla som registrerar ett konto och inte är uppenbart oseriös kan skriva textförslag på partiets hemsida. Det är en pigg och lovvärd idé i sig. Problemet är att jag kan räkna till 23 skrivande användare. Det säger något om partiet. Centerpartiet vill vara nytt och fräscht. Men det vill sig inte riktigt. I de senaste opinionsmätningarna har partiet hamnat någonstans runt fyra procent. För ett parti som på 1970-talet hade ett väljarstöd på 25 procent måste det betraktas som katastrof. Till och med jämfört med valresultatet 2006 på cirka sju procent är det nästan en halvering.

I stället för kärnkraftsmotstånd, ”hela Sverige ska leva” och borgerligt miljöengagemang försöker partiet numera profilera sig som det nyliberala alternativet till Moderaterna. Det senaste utspelet om sänkta ingångslöner för alla på upp till 25 procent visar inte minst på det. För löntagare framstår det närmast som ett självspäkningsprojekt att rösta på Centerpartiet. Hur länge en anställd ska vara kvar på ingångslön, eller hur snabbt lönen ska öka efteråt framgår inte.

Möjligen kan syftet med förslaget snarare vara att locka röster hos arbetsgivare. Om man räknar jordbrukare till C:s kärnväljare ska man komma ihåg att jord-, skogsbruk och bärplockning är den bransch i Sverige som importerar mest arbetskraft. Tidningen Arbetaren gjorde för ett par år sedan en förtjänstfull granskning av branschen under vinjetten ”Det nya statarsverige” som visar hur utländska gästarbetare sliter på svenska lantbruk, ibland för så lite som tolv kronor i timmen. Tyvärr för Annie Lööf, och turligt nog för dem som är tänkta att arbeta på bondgårdar och i skogen för en bruttolön på 12 000, är det tveksamt om det räcker som väljarbas. Dessutom finns redan Moderaterna och ett Folkparti som också gillar att tala om sänkta löner.

Centerpartiets problem påminner en hel del om Kristdemokraternas. Båda partierna har traditionellt lockat liknande väljargrupper, båda har farit illa av regeringssamarbetet och precis som i KD:s fall måste Centerpartiets väljare börja undra varför de röstar på C. Är det kärnkraftsmotståndet? Nej, Centern röstade för utbyggd kärnkraft. Är det för att man vill ha ett traditionellt sett socialliberalt parti i den borgerliga regeringen? Nej, inte med en partiledare som ”mår bra hela dagen” efter att ha sett Margaret Thatcher i talarstolen. Värt att notera är att det är samma parti som för bara några mandatperioder sedan samarbetade med Socialdemokraterna. Högersvängen har varit tvär.

Kan man som borgerlig miljövän rösta på C i förhoppning om att det någon gång i något sammanhang ska göra skillnad i den sittande regeringen? Nja, det kan man alltid fråga Miljöpartiets riksdagsgrupp om. De tröttnade på att lägga miljöpolitiska förslag som Centerpartiet röstar mot med hänvisning till formuleringar och andra teknikaliteter. Inför omröstningen om förbud mot uranbrytning lade de ett förslag som var en rak kopia av Centerns eget stämmobeslut. C röstade mot. Det är hårt att vara stödparti till Moderaterna.