Försvarsövningen Aurora 17, som inleds i september, är den största övningen som svenska Försvarsmakten har hållit på tjugo år, och genomförs i samarbete med bland annat USA.
Under övningen ska de deltagande styrkorna försvara Sverige mot ett tänkt anfallskrig österifrån.
Enligt många bedömare är den fiktionaliserade motståndaren ’A’, till allt utom namnet Ryssland.
Försvarsmakten menar att övningen ska stärka Sveriges försvarsförmåga och förbättra möjligheterna att stå emot ett väpnat anfall.

Men övningen möter stark kritik, och anledningen till att demonstrationer planeras över hela landet och att en slumrande fredsrörelse så smått lyfter på tunga ögonlock är inte den ryska björnen – utan försvarsalliansen Nato.
2016 stod regeringen i begrepp att rösta om det så kallade värdlandsavtalet. Ungefär samtidigt släppte Natoutredningen sitt betänkande ”Sverige, Nato och säkerheten”.
Utredningen hade dragits ihop av dramatikern Stina Oscarsson, och hade som uttalat syfte att råda bot på informationsbristen i frågan om Sveriges relation till Nato.
Regeringen hade sagt nej till att utreda om inte ett värdlandsavtal förde Sverige allt för nära Nato, och den oberoende utredningen, som bestod av bland annat diplomaten Pierre Schori och FN-medarbetaren Hans Blix, var kritiska.
I ”Sverige, Nato och säkerheten” slog författarna fast att den svenska neutralitetstraditionen höll på att suddas ut av en lång rad små steg i Natos riktning. Värdlandsavtalet ansågs vara det senaste steget, och kanske det största hittills. Förslaget, som tillåter Natostyrkor att utplaceras och agera från svenskt territorium passerade trots högljudda protester från riskdagens åhörarläktare riksdagen med betryggande majoritet i maj 2016.

19 000 svenska soldater

Under september ska värdlandsavtalet testas i praktiken för första gången.
19 000 svenska soldater, 40 svenska myndigheter och 1 500 soldater från internationella förband från Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge, Lettland och USA genomför under tre veckor en övning framförallt koncentrerad till Stockholm, Göteborg, Gotland och Mälardalen.
Men trots att deltagarlistan med undantag av Finland och Sverige uteslutande består av Natoländer har försvarsminister Peter Hultqvist har flera gånger framhållit att Aurora 17 inte är någon Natoövning.
– Vi har bjudit in de som deltar, sa Hultqvist till TT i början på sommaren.
Redan då varnade han också för desinformation om övningen. Ryssland och dess medaktörer sprider osanningar om Aurora 17, menar han.
– Det måste vara vår suveräna rätt att bedriva en sådan här övning utan att någon annan ska försöka att propagandistiskt sätta in den i något slags spänningshöjande scenario, sade försvarsministern tidigare i år till DN.

Det är ett jätteproblem när gigantiska pengar läggs på ett försvar som inte har någon konkret rimlig chans att stå emot ett militärt angrepp

Men det är inte bara Ryssland som tycker att det är ett spänningshöjande scenario.
En av kritikerna är Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson Stig Henriksson. För honom är det ingen tvekan om att övningen handlar om Ryssland. Han påpekar visserligen att man bör öva även inför det oväntade, och att Putins agerande både inom och utom Rysslands gränser knappast inger något förtroende. Samtidigt, säger han, är övningen direkt farlig.
Samtidigt som Aurora 17 genomför Ryssland övningen Zapad, bland annat i Östersjön. Det kan leda till allvarliga missförstånd, enligt Stig Henriksson.
– Gränskränkningar som avvisas med för stor bryskhet. Kolliderande flygplan. Missförstånd om vad som är övning och vad som är skarpt läge. Vi har varit minuter från ett kärnvapenkrig på grund av ett sådant missförstånd, säger Stig Henriksson till Flamman.
Kritiken kommer inte heller bara från partier i opposition. Över hela Sverige planerar aktivister demonstrationer mot krigsövningen, och även inom Socialdemokraterna hörs kritiska röster.

”Vettlös”

Socialdemokrater för tro och solidaritet kallar på tisdagen övningen för ”vettlös” i ett uttalande.
– Det är ett jätteproblem när gigantiska pengar läggs på ett försvar som inte har någon konkret rimlig chans att stå emot ett militärt angrepp. Det har den ju inte. Vi har ju en budget på vadå, fyrtio miljarder om året? Det är en droppe i havet, säger Mattias Irving, pressekreterare på Socialdemokrater för tro och solidaritet.
Precis som en rad kritiker vill han istället se en ökad satsning på andra aspekter än de militära, som kan bidra till ökad stabilitet i omvärlden. Även frågor som klimat, flyktingströmmar, och svält skadar den svenska säkerheten, menar Mattias Irving. Att satsa på de frågorna är inte heller ett problem för Alliansfriheten.

I veckan har frågan om den svenska neutraliteten också ställts på sin spets, efter att den amerikanska försvarsministern James Mattis varnade Sverige för att skriva under en FN-konvention om kärnvapenförbud som regeringen tidigare ställt sig bakom.
Sedan dess har utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist meddelat att regeringen nu ska utreda om Sverige verkligen ska skriva under konventionen – något som i många läger tolkats som att USA fått inflytande över svensk utrikespolitik.
– Risken att andra länder kommer att se att den svenska Alliansfriheten inte sträcker sig längre än till att amerikanska trupper tillåts träna på svenskt territorium, medan det är uppenbart att ryska trupper aldrig skulle få det.  Det är det väl ingen som vill, men det leder till att alliansfriheten urholkas. Vår trovärdighet blir mindre och mindre, och det slutar med att vi betraktas som ett Natoland, men utan några av Natos fördelar. Och det är ju också dit natovänner i Sverige vill, för då blir det lättare att baxa in oss i Natosamarbetet, säger Mattias Irving till Flamman.
Sverige har närmat sig Nato under ganska lång tid nu. Går det att backa?
– Ja visst, det är klart att det går att backa. Men då gäller det att vi inte fortsätter på den här vägen. Att vi markerar mot USA nu då till exempel, när James Mattis idkar påtryckningar på den svenska utrikespolitiken. Det är ju ett jättebra läge att visa att vi inte går med på det utan att vi håller den svenska linjen.

Flamman har sökt Försvarsminster Peter Hultqvist, som lovat att återkomma. Så har vid tidningens pressläggning inte skett.

Tor Gasslander

Redaktionschef 2017-2023.