Klamydia som är en av de könssjukdomarna som ökat mest under de senaste åren. Under 1998 rapporterades 12 864 fall. 2003 låg siffrorna på 26 754, enligt Smittskyddsinstitutet. Även gonorré, syfilis och HIV ökar kraftigt. Flamman träffar Maria Hsiung och Daniel Broberg, båda 15 år, på deras högstadieskola i en förort söder om Stockholm, för att prata om hur sexualundervisningen är. Men när frågan kommer upp så rycker de mest på axlarna. Inget speciellt, tycker de.
– Det var som vanliga lektioner, fast lite roligare, säger Maria Hsiung.
Fyra – kanske sex – lektioner har de haft i åttan, och nu i nian har de inte haft några alls, och ska nog inte ha det heller. En gång var ungdomsmottagningen på besök, men det är också allt.
– Läraren läste mest ur boken, och det mesta visste man redan, säger Daniel Broberg. Man har ju läst i tidningar och sånt, fast lite lärde man sig väl ändå på lektionerna, fortsätter han.
Lektionerna handlade mest om graviditet, hur ägget befruktas, och om olika sjukdomar som dom fick kolla på i boken. Läsa om dom olika symptomen och hur de botades.
– Vi fick se en tecknad film om känslor, säger Maria Hsiung.
– Och läraren hade en låda från 70-talet med preventivmedel som vi fick titta på, fyller Daniel i.

Katarina Dittmer är 19 år och tog studenten förra året. Hon känner igen sig i det Daniel Broberg säger om att man visste det mesta redan innan.
– Man pratade mer med kompisar och lärde sig på det sättet istället. Det mesta handlade om menstruationscykeln och om olika sjukdomar och egentligen var man väl mer intresserad av annat. Jag kommer ihåg att dom hade muntliga förhör om olika könssjukdomar och att det var jättepinsamt och jobbigt att sitta och prata högt om sånt inför alla i klassen, säger Katarina Dittmer.
– Alldeles för mycket kändes så precist. SÅHÄR är det och det finns inga undantag. Det kändes så enkelspårigt och jag hade önskat att de hade breddat det mer.
Precis som Maria Hsiung och Daniel Broberg hade Katarina sexualkunskap i åttan, men ingenting i nian eller under gymnasiet. Även om det var då, enligt Katarina, som man lärde sig mer och började känna sig säkrare på sig själv. Ändå så hade dom faktiskt en heldag under högstadiet med temat samlevnad. Tanken var att man skulle lära sig om respekt och att vara stolt över sig själv. Skolan hade även bjudit in några som lärde tjejerna självförsvar.
– Jag tyckte att temadagen var jättebra men att det borde ha genomsyrat all undervisning. En dag var inte tillräckligt.
Hon berättar också att det aldrig kändes som att man direkt kunde prata med lärarna eller sjuksystern på skolan. Snarare var det lättare att vända sig till ungdomsmottagningen.
– Det var kändes tryggare att prata med dom på ungdomsmottagningen. Där kändes det inte som att man blev dömd lika snabbt som det kunde kännas att man blev om man pratade med någon på skolan. När man är 14–15 år och tjej känns det svårt att prata om sånt. Som att det inte riktigt är okej att känna vissa saker. Det måste bli mer godkänt för tjejer i den åldern att prata om det man känner och jag önskar att skolan hade kunnat hjälpa till med det också.