Nigeria har skakats av de största protesterna på flera decennier. Måltavlan för demonstrationerna är en hatad polisstyrka som, i stället för att skydda folket från rån och mord, utsätter civilbefolkningen för just det.

Inför det amerikanska presidentvalet sprider sig oron för att det ska kantas av oroligheter, eller i värsta fall till och med ett kuppförsök. Men även om dagens USA på många sätt påminner om 1840-talets instabila andra franska republik är det inte uppenbart från vem det största hotet kommer.

I dag röstar chilenarna om huruvida den nyliberala grundlagen från diktaturens dagar äntligen ska rivas upp. Men även om det mesta tyder på att det kommer att ske har striden mellan folket och den ekonomiska och politiska eliten om vad som ska ersätta den bara börjat.

I söndags visade Bolivias folk en gång för alla vad det tycker om landets politiker. Valresultatet var en jordskredsseger för vänsterpartiet MAS och ett förnedrande nederlag för kupphögern.

Socialistpartiet MAS var en gång nästan synonymt med regeringsmakten i Bolivia. Efter ett år där presidenten Evo Morales gått i landsflykt och partiet stått under attack från militär, rättsväsende och hela den politiska oppositionen har partiet ändå inte fallit samman.

I Frankrike kantrar det politiska landskapet åt höger. Och det är inte extrem­högern som driver utvecklingen.

I Colombia slår antalet massakrer rekord. Men i skuggan av dödandet koncentrerar sig polisen på att slå ned med dödligt våld på civila och demonstranter.

Försvunna miljarder, flera gripna chefer och en ytterst ansvarig som gått under jorden – och blivit en av världens mest eftersökta människor. Företaget Wirecard riskerar att dra både Tysklands rykte och den tyska socialdemokratin med sig i fallet.