De senaste veckorna har frågan om hur vi behandlar psykisk ohälsa debatterats på kultursidorna. Roland Paulsen har, som den sociolog han är, i sin artikelserie i DN kritiserat vården och menar likt flera andra att psykisk ohälsa inte enbart kan härledas till individuella orsaker. Sett i det ljuset kommer Donia Salehs senaste roman särskilt lägligt. I en individualistisk kultur är Röd galla en anmärkningsvärd och välbehövlig skildring av hur och varför vi vårdas.
Intrigen följer en nutid som rör sig kronologiskt i en mindre och inte namngiven svensk stad dit jaget Aya återvänt. Det är vår på väg mot sommar och Aya cyklar genom uppväxtorten som liknar en spökstad – överallt möter hon relationer som av olika anledningar har brutits. Men Aya har i alla fall sitt arbete på hemtjänsten och hon har moster Golan. I båda rollerna är Aya den som vårdar. Tillvaron i Sverige varvas med minnen från ett inte namngivet Kurdistan, många gånger är minnena centrerade kring Golan. Så även romanen.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!