Friskolekoncernen Amerikanska gymnasiet kan behöva betala två miljoner kronor i vite till Skolinspektionen, efter en granskning av koncernens skola i Uppsala.
För att undvika miljonvitet måste man innan den 14 november ”se till att samtliga elevers läsår omfattar minst 178 skoldagar” och rätt antal undervisningstimmar – samt att eleverna har ordentlig tillgång till specialpedagog och läroböcker, och att de digitala läromedel man har använt i stället för läroböcker faktiskt fungerar.
– Vi har ett gott samarbete med Skolinspektionen, oavsett om det är något positivt eller något utvecklande som kommer, säger Peter Heddelin (bilden), skolchef och en av grundarna till koncernen.
– I det här fallet gör skolan några fel man behöver rätta till.
Elever i Uppsala vittnar för Skolinspektionen om stor personalomsättning, obehöriga lärare i fler än tio ämnen och flera som har slutat mitt i kurser. Man har inte haft en labbsal och ”inte heller labbrockar, vilket innebar att eleverna inte fick laborera av säkerhetsskäl”.
– Tänk att du är 15 år gammal, bor i Uppsala, kollar runt på gymnasieskolornas hemsidor och ser att det här är ”Topp 50 bästa gymnasieskolan i Sverige”. Det blir lite taskigt mot 15-åringarna, som ska ta det här pålästa beslutet om vart de ska lägga sina 300 000 kronor i skolpeng, tycker Marcus Larsson (bilden), gymnasielärare och skoldebattör på tankesmedjan Balans.
– Slår man ihop allt här tycker jag nog det är en ganska extrem rapport.
Det är ganska ovanligt att Skolinspektionens förelägganden kommer med viten, enligt honom. Samtidigt menar han att det är osannolikt att AG faktiskt kommer att behöva betala summan.
– Skärper de till sig, lämnar in fina pärmar med nya siffror, kommer de att slippa vitet. Det är inte bära-eller-brista-pengar för dem, men miljonbelopp oavsett, och den stora faran är ju pr-effekten.
Amerikanska gymnasiet är en av Sveriges snabbast växande friskolekoncerner, med två skolor i Stockholm samt i Göteborg, Uppsala och Halmstad sedan starten 2015. Stockholmsförorten Nacka är näst i sikte, där man vill öppna både grundskola och gymnasium tidigast 2027 – trots att Nacka kommun planerar stänga två skolor och tre förskolor redan detta år, på grund av barnbrist.
Peter Heddelin kallar sig ”Heddmaster” på Tiktok, och har brunnit för utbildning i amerikansk stil sedan han själv var där på utbyte för många år sedan.
Det finns ingen rektor, de som ansvarar för arbetsmiljön kommer max en gång i veckan, så det är vi lärare som styr bäst vi kan.
– Det var en sådan kontrast för mig att studera i USA, efter tolv års svensk skolgång. Det finns en annan skolkultur och gemenskap man slås av direkt när man kommer innanför dörren, berättar Peter Heddelin.
– Du har säkert också mött en amerikan, vi upplever dem som väldigt självsäkra personer. Det är helt enkelt en konsekvens av skolan och pedagogiken.
Han vill inte kommentera den högerextrema Maga-vändningen hos landets regering, sedan Trump åter tillträdde som president.
– Vi är ingen politisk organisation, och tänker att den amerikanska skolkulturen är ganska långt från en enskild president. Med det tänker vi också att vi är viktiga just nu. Att träna unga människor att bli starka i sig själva, kunna stå upp för sunda värderingar och tala för sig.
Fler än Peter Heddelin charmas av den amerikanska inriktningen. Koncernens omsättning har ökat tiofalt på mindre än fem år – från 13 miljoner om året till 138. Recensionerna från elever på rankningssidan Schoolparrot rymmer allt mellan himmel och jord – från ”Stockholms bästa” till ”EXTREMT KORRUPT”. Femstjärnebetygen är dock överlägset flest.
Men lärarna är inte alltid lika förtjusta. Enstjärnerecensionerna står oemotsagda på recensionssajten Indeed, med rubriker som ”Sämsta exemplet på vinstdrivande skola!” och ”Katastrofal arbetsplats”, från både Göteborg, Stockholm och Uppsala.
I början av året dimper dessutom en omfattande anmälan från Arbetsmiljöverket ner, då hos skolan på Stora Essingen. I den beskrivs bland annat bristen på ostörda, avskilda arbetsplatser, men också dålig luftkvalitet och hög temperatur i lokalerna, otydliga regler kring platsnärvaro för lärare, och underskottet på administrativ personal.
Den digitala utrustningen beskrivs som ”usel”, och Peter Heddelin bekräftar att man haft stora IT-problem, bland annat med överbelastat wi-fi.
– Det visade sig att det var över 300 anslutna datorer och telefoner på en enda accesspunkt, men sedan någon månad fungerar det utmärkt.
I rapporten från Uppsala säger både lärarna och rektorn att skolan inte använder ”några fysiska läromedel alls”, och att detta är ”en pedagogisk inriktning som huvudmannen har”. Elever uppger att de läst ”enstaka skönlitterära böcker” i vissa ämnen, men att resten av undervisningen sker på surfplattor – som de trots det inte får ladda på plats i skolan. ”Brister i internetnätverket gör materialet långsamt”, och vissa delar av skolan saknar täckning helt.
Peter Heddelin säger att rektorn i Uppsala bara jobbat där i tre veckor, och var dåligt förberedd inför en ”flygande inspektion”. Han förnekar att skolan skulle ha en ”digitaliserad profil”:
– Det har vi inte, det är felaktigt. Som koncern har vi tydligt definierat att vi både ska ha fysiska och digitala läromedel, och skolorna har resurser till det. Det är inte okej att bara ha digitala, man måste ha båda sedan 2024 men vi har haft policyn sedan 2019, säger han och fortsätter:
– Vi behöver följa upp bättre framöver. Men det är ingen resursfråga, resurserna finns där, bara att de inte har använts.
Varför har både lärare och rektor haft uppfattningen att ni undervisar helt digitalt?
– Man är ny i sitt uppdrag, och det är ett omfattande uppdrag.
Utanför Amerikanska Gymnasiet på Stora Essingen får Flammans reporter tala med ”Malin”, en anställd lärare på skolan. Hon var tidigare anställd på en annan av koncernens skolor, men slutade efter ”många konstiga händelser”.
I början trivdes Malin betydligt bättre på Stora Essingen, med möten varje månad och god dialog med rektorn.
– Men sedan slutade han, och sade att det var för att han inte kan få bra kontakt med ledningen. De har sina specifika idéer om hur skolan ska styras, och bryr sig inte om hur den påverkar lärarnas arbetsmiljö.
En anonym lärare från Uppsala skriver på Indeed: ”Vi får sitta ute i korridorer på bänkar under arbetsdagen (dålig ergonomisk arbetsmiljö) med laptop i knäet, med andra ord, vi ska planera våra lektioner/rätta vår prov i korridorer.”
– Vi gjorde ett rektorsskifte på den där skolan. I samband med det möblerade lärarna om, och flyttade bort borden till en annan plats där det inte fanns ljus, helt enkelt. Sen slutade rektorn, och Sveriges lärare kom och sade ”det är ingen bra arbetsmiljö här”, menar Peter Heddelin.
– Vår filosofi är att arbeta nära eleverna under skoldagen, för elevernas skull. Våra ytor där vi jobbar som lärare och rektorer är ”elevnära”, och här hade man egna tankar och flyttade borden till rum som inte var elevnära, som är till för att hålla telefonsamtal och sådant.
”Sveriges lärare vill poängtera att ’elevnära arbete’ inte har med ergonomi att göra och måste separeras tydligt från ergonomifrågan gällande arbetsplatser”, står det i anmälan. Malin är enig:
Läs mer
– Det betyder att skapa en relation, vara tillgänglig när de behöver hjälp.
”När problem har påtalats kan ledningen lokalt i Stockholm sällan fatta beslut, utan att gå via Peter Heddelin som är vd för Amerikanska gymnasiet, vilket gör det svårt att lösa de olika problemen på plats”, står det i anmälan mot Stora Essingen.
Malin upplever inte att mycket blivit bättre sedan Arbetsmiljöverkets feedback.
– Det finns ingen rektor, de som ansvarar för arbetsmiljön kommer max en gång i veckan, så det är vi lärare som styr bäst vi kan. Det är mycket motstånd och extrajobb, hela tiden.
