I lördags meddelade Storbritanniens finansminister Rishi Sunak att länderna i G7-gruppen kommit överens om en miniminivå för bolagsskatter på stora multinationella företag. Det är första gången någonsin något sådant har föreslagits.
Euforin hade dock redan fått sig en törn på förhand: rapporter hade gjort gällande att lågskatteländer fått USA:s president Joe Biden att vattna ur sitt förslag på en skattesats på 21 procent. Den överenskomna miniminivån är nu 15 procent, en nivå som fortfarande är knappt hälften så hög som i vissa länder, till exempel Tyskland. Frågan om skattekonkurrens är därmed långt ifrån löst.
Men trots detta ser flera vänsterlutande ekonomer det som en framgång. Den franske stjärnprofessorn Gabriel Zucman, en av Thomas Pikettys främsta medarbetare, sammanfattade sin syn på Twitter:
– G7-överenskommelsen om global bolagsskatt är historisk, otillräcklig och lovande – allt på en gång!
Zucman menade att överenskommelsen är lovande eftersom inget hindrar länderna från att höja satsen till 25 procent senare. Som exempel på hur systemet fungerar tog han ett hög- och ett lågskatteland: ett tyskt företag som bara betalar fem procents skatt i Irland kommer nu att kunna beskattas med ytterligare tio procent av den tyska staten.
Även Joseph Stiglitz, mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne, ser det som en historisk framgång. Han är dock mindre optimistisk än Zucman.
– Om man har en för låg skattesats blir den miniminivån de facto den maximala nivån, sade han till Democracy Now.