Det var rätt att frysa de så kallade somaliesvenskarna tillgångar. Så lyder den dom som förra veckan fälldes av EU:s förstainstansrätt.
Detta trots at FBI slagit fast att det inte fanns någon grund för misstankarna mot al-Barakaat, den somaliska bank som somaliesvenskarna var knutna till.
Det är en dom att stor principiell betydelse i det övergripande ”kriget mot terrorismen”.
Det var i november 2001 som EU:s ministerråd genom en förordning fryste tillgångarna för tre svenskar med somaliskt ursprung. Bakgrunden var Vita husets utpekande av organisationer och enskilda som ansågs finansiera terrornätverket al-Qaida. Listan skickades till FN:s säkerhetsråd, och i enlighet med reglerna för ”silent procedure” skulle listan godkännas om inget land kom med invändningar inom 48 timmar, uppger DN. Inget land sa ifrån och en rad personer och organisationer försattes i ekonomisk karantän.
Två av de tre somaliesvenskarna avfördes senare från förordningen, men kvar stod Ahmed Yusef, bosatt i Stockholmsförorten Tensta. Nu har han levt i snart fyra år utan tillgångar.
Människorättsorganisationer har betraktat hela förfarandet som en grov kränkning av mänskliga rättigheter. Protester har riktats mot Sveriges regering för att den inte ställts sig upp mot USA, men UD har hänvisat till att man måste rätta sig efter FN-beslut och att man inte får ingripa i rättskipningsprocesser.
Och domen förra veckan uttalade tydligt att EU är skyldigt att följa de beslut som fattas i FN:s säkerhetsråd. Förstainstansrätten anser också att EU har behörighet att frysa tillgångar för enskilda och att den klagandes universella rättigheter enligt folkrätten inte har åsidosatts.
