I dagarna gick barn- och äldreministern Maria Larsson ut i en debattartikel i Dagens Nyheter där hon klargjorde att regeringen bör utreda om Lagen om valfrihet ska bli obligatorisk för kommuner att införa. Flamman har också rapporterat i tidigare nummer om näringslivets satsning för att vinna frågan om vinster i välfärden och lagen om valfrihet. Samtidigt har 27 kommuner aktivt beslutat att inte införa Lagen om valfrihet.
I Norrköping har kommunen valt att återta delar av hemtjänsten och två särskilda boenden som drivs av Attendo. Syftet – att öka valfriheten.
– När de borgerliga talar om valfrihet handlar det om att kunna välja mellan Ica och Konsum, eller Attendo och kommunen. Vi menar att valfrihet är att varje dag kunna påverka, säger Lars Stjernkvist, socialdemokratiskt kommunalråd i Norrköping.
Kommunen håller på att utforma ett nytt system inom hemtjänsten. Tanken är att brukarna själva ska vara med och bestämma hur hemtjänsten ska utformas och vad de behöver mest hjälp med.
– Även om du formellt behöver mest hjälp med städningen kanske det är något annat som ger mer livskvalitet, säger Lars Stjernkvist.
Starka reaktioner
För honom var det omgörningen som spelade mest roll för beslutet. Han säger att det är rimligt att ha större överblick över verksamheten när kommunen står inför ett nytt system. Men majoriteten i kommunen motiverar också sitt beslut på ett ideologiskt plan, att det spelar roll i vilken regi välfärden drivs.
Beslutet har väckt en del reaktioner, framför allt från borgerligt håll. ”Reaktionär socialism skadar Norrköping” var rubriken i en ledare i borgerliga NT. Att det finns ett hårt tryck på kommuner som vill ta tillbaka verksamhet i kommunal regi märks även på andra håll. I Boden pågår en utredning om möjligheten att återta hemtjänsten i kommunal regi. Där har vårdföretagarna ordnat demonstrationer och namnunderskrifter mot beslutet. Kommunen har uppmärksammats nationellt, både i medier och av Svenskt Näringsliv som anklagar Boden för att vilja strypa valfriheten. Lars Stjernkvist suckar lite uppgivet.
– Man kan säga så här, om man tar ett beslut om att driva i kommunal regi, ses det genast som ideologiskt och underförstått menar man då att det är politisk prestige som styr.
S i Malmö mot vinster
I måndags antog Socialdemokraterna i Malmö en motion om vinstförbud för välfärdsföretag. Motionen togs enhälligt.
– Vi tycker att pengar avsatta till skola, vård och omsorg ska gå till skola vård och omsorg och inte till vinster, säger Joakim Sandell, ordförande i S i Malmö till Flamman.
Enligt vad han har hört har flera arbetarkommuner antagit liknande motioner. Förslaget om etiska koder, som bland annat Socialdemokraterna i Stockholms län har fört fram ställer han sig skeptisk till.
– Vad är tillräckligt god kvalitet för att man ska få plocka ut vinster i skolan? Är det när 90 procent av eleverna har godkända betyg? Och om 95 procent av eleverna är godkända, är det inte bättre att lägga pengarna på att få igenom de sista fem procenten i stället för till vinster åt företagen?
Lex Carema är här
– Om folkriksdagen får bestämma
”Carema, Attendo, riskkapital, ut ur vården lämna det ni stal!”
Det var ett av slagorden som ropades på Sergels torg i Stockholm i måndags. Nätverket Välfärd utan vinst, Teater Tribunalen och flera lokala fackliga organisationer arrangerade en manifestation i samband med riksdagens öppnande. Bland talarna fanns bland andra Göran Greider, Johan Ehrenberg och Ann-Margrethe Livh, V:s oppositionsledare i Stockholms stad.
Flera som talade tog upp att Sverige är ett av de länder där avregleringen har gått snabbast. Det är till exempel bara Chile och Sverige som har systemet med skolpeng. Det fanns även flera talare som själva arbetar inom vården och var kritiska till hur vinstintresset försämrar för patienterna.
– Man brukar säga att ”vi är människor och inte maskiner”, jag skulle vilja göra ett tillägg, vi vill inte heller behandla andra människor som maskiner, sade en av talarna.
Sedan tågade demonstranterna i väg till Mynttorget, där det arrangerades en ”folkriksdag” som debatterade vinster i välfärden och instiftandet av en ny lag, Lex Carema. Lex Carema är inspirerat av Lex Pysslingen från början av 80-talet då den dåvarande socialdemokratiska regeringen instiftade vinstförbud inom skolan. Den enda riksdagsrepresentanten som var emot ett förbud var den snobbiga Filippa Bourgeois-Börsén, som röstades ner med stor majoritet.
Filippa Bourgeois-Börsén heter egentligen Anna Belstock och håller till vardags på med teater.
– Jag fick manuset i går. Från början var det meningen att jag skulle skriva det själv, men alla argument jag hittade på nätet var så dåliga. Jag tyckte inte de höll, säger hon till Flamman.
Arrangörerna beräknade att det var cirka tusen personer vid Sergels torg och något färre vid Mynttorget.
– Det här är egentligen bara början, säger Arne Johansson, från Välfärd utan vinst, till Flamman.
Nätverket kommer att fortsätta arbetet under hösten.
