Efter beslutet att lägga ned korruptionsåtalet mot ANC:s ordförande Jacob Zuma ser han ut att gå mot en seger i valet nästa vecka. Men valkampen är hård i Sydafrika och korruptionsanklagelserna mot Zuma fortsätter att vara ett slagträ i den politiska debatten.
I förra veckan satte den tillförordnade riksåklagaren Mokotedi Mpshe punkt för en åttaårig följetong i sydafrikansk politik. Han förklarade då att det var omöjligt att fortsätta åtalet mot Zuma. Skälet var, enligt Mpshe, att det förekommit ”politisk inblandning” i fallet och bevis för detta var telefonsamtal mellan den förre riksåklagaren och chefen för den polisenhet som ledde undersökningen mot Zuma.
Samtalen handlade om när åtalet mot Zuma borde läggas fram för att åsamka honom så stor politisk skada som möjligt. Konversationen spelades in av säkerhetstjänsten. Hur de topphemliga banden hamnade hos Zumas försvarsadvokater är nu föremål för utredning.
Flera bedömare har dock pekat på att samtalen inte utgör några ovedersägliga bevis på politisk inblandning i Zumafallet och att Mpshe, när han tillkännagav sitt beslut, betonade att det inte skulle ses som ett frikännande i själva korruptionsfallet. Anklagelserna gäller bland annat att pengar, som Zuma fått av en vän och affärsman, i själva verket var mutor i en stor vapenaffär som Sydafrika genomförde i slutet av 1990-talet.
Mpshe passade också på att betona att det inte fanns något som tydde på att förre presidenten Thabo Mbeki var inblandad i eventuella ränksmiderier mot Zuma.
Trots Mpshes beslut utnyttjar politiska motståndare till Zuma och ANC korruptionsanklagelserna hårt i valkampanjen.
